Lyx, flärd och en hel del snusk

När jag fick reda på att Simona Ahrnstedt skrivit en ny bok blev jag oerhört glad och faktiskt lite nervös och orolig. För jag var och är fortfarande så otroligt förtjust i hennes tidigare romance-historiska böcker så när jag fick reda på att hon skrivit en bok vars handling är placerad i nutid blev jag osäker på om jag skulle gilla det lika mycket som innan. Just för att hennes tidigare böcker har varit en sådan härlig flykt från verkligheten, böcker som man kan gräva ner sig i soffan med och bara underhålla sig med och det var svårt för mig att föreställa mig hur det skulle kunna vara möjligt att uppleva samma känsla med en bok som handlar om vår vardag idag. 

     Den här gången får vi träffa Natalia de la Grip. En kvinna född i överklassen men också en professionell karriärskvinna inom finansvärlden. Hennes familj äger det gigantiska finansföretaget Investum där hennes ene bror och far arbetar men där Natalia inte riktigt platsar in, mestadels för att hon faktiskt är en kvinna. Vi träffar Natalia en dag då hon har bokat in en lunch med David Hammar som är rikskapitalist. Natalia och David känner inte varandra men David har bokat in affärslunchen med ett visst mål i sikte och deras möte blir inte riktigt vad de båda tänkt sig. 

     Så här långt in i boken och cirka femtio sidor in så var jag faktiskt lite uttråkad. För att läsa om finansvärlden är inte riktigt min grej då jag själv arbetar inom den. Det var inte riktigt den känslan jag var ute efter. Men jag gav boken ändå en chans för detta är ju ändå en bok som är skriven av en författare vars böcker jag älskar så jag läste på. Och någonstans där mellan sidan femtio och åttio så fastnade jag. Först och främst för att som vanligt får Ahrnstedts böcker mig att skratta mycket och även denna bok lyckades med exakt det som jag ville ha ut av att läsa hennes böcker, att få försvinna in i en låtsasvärld som underhåller läsaren något så extremt. Efteråt så måste jag säga att jag inte kan se någon skillnad på den här boken och de tre tidigare för alla fyra böckerna innehåller exakt samma ingredienser; Lyx, flärd och en hel del snusk. Helt underbart underhållande och bara helt fantastiskt bra. Och självklart kan jag förstå att Ahrnstedt denna gång inte ville skriva en historisk roman för det kanske kan bli lite kaka på kaka att skriva om liknande sak och som jag förstår kommer det två böcker till där vi kommer befinna oss i nutid. 

     Så jo jag älskade den här. Precis lika mycket som jag älskade de andra tre och jag kommer fortsätta att förkovra mig i Simona Ahrnstedts underbara och förtrollande och samtidigt ganska så orättvisa världar där hämnd och passion styr. För det är så fantastiskt och alldeles, alldeles underbart!

Rec.ex Forum Bokförlag 

Dekadent, ljuvligt och späckat med praliner och bubbel!

Ja, det kan väl bara finnas en enda svensk författare som man kan prata om för tillfället när det gäller en sådan här titel på ett inlägg. Det är såklart Simona Ahrnstedt och hennes tredje bok De skandalösa det handlar om, och återigen har hon lyckats trollbinda mig med skandaler och Jane Austen-liknande kärlekstrubbel. Magdalena Swärd, en inte så purung kvinna år 1685, möter vi boende ensam med sin tjänstekvinna och Magdalena är en ganska så utstött kvinna med en stor skandal som omringar henne som ett stort tjock rökmolm. Av en ren slump blir hon erbjuden att vara sällskapsdam till en ung och förmögen kvinna som är inbjuden till slottet Wadenstierna tillsammans med de flesta av Sveriges unga förmögna kvinnor för att försöka erbjuda sin tjänst som fru till den dekadente och nyss hemkomne greven Gabriel Gripklo. Som ni kanske kan förstå så blir det inte riktigt som någon har tänkt sig. Och helt plötsligt har Ahrnstedt återigen fört oss in i en värld av bubbel, lyx och erotik.

     I den här boken återkommer Ahrnstedt återigen till slottet Wadenstierna och alldeles nyss upptäckte jag att hon hämtat mycket av sin inspiration till Wadenstierna från Läckö slott på KinneKulle, i vilket område som jag själv är uppvuxen, och det kan vara en av anledningarna till varför jag tycker så mycket om slotten Wadenstierna. Det känns på något vis bekant. Så bekant att jag faktiskt ganska länge trodde att det var ett riktigt slott någonstans i Sverige.
     Jag älskar Ahlstedts böcker för hon lyckas verkligen med sitt mål för sitt skrivande vilket är att roa läsaren till fullo. Hennes bakgrundsresearch till hennes berättelser blir bara starkare och starkare och det är enkelt att föreställa sig de tidsperioder som hon tar oss till. Sen är det härliga med hennes böcker också att det är böcker som man kan läsa om och om igen. Själv kommer jag nog läsa dem flera gånger om. Helst då i sällskap av jordgubbar och champagne helt klart.   

Andra som har läst hittar ni här.
Och boktrailern hittar ni härunder:

Betvingade av Simona - hon gör det igen - Ahrnstedt

När jag påbörjade läsningen av Överenskommelser förra året så hade jag ingen som helst aning om vad jag gav mig in på. Att jag skulle bli så överförtjust och uppslukad av en bok hade jag inte varit beredd på. Däremot när jag äntligen fick tillfälle att läsa hennes andra bok Betvingade så visste jag ju vad jag förväntande mig och ska jag vara riktigt ärlig så var jag lite nervös över att jag inte skulle tycka att den var lika bra som den första. Ni vet de där höga förväntningarna kan ju verkligen döda en bok ibland. Fast jag hade verkligen ingenting att oro mig för. För jag blev minst lika överförtjust, road och uppslukad av Betvingade som av Överenskommelser. Simona Ahrnstedt vet verkligen hur man underhåller en läsare.

    Den här boken utspelar sig på 1300 talet där Illiana, dotter till en storbonde är trolovad med grannen Axel men som samma kväll trolovningen ska annonserar, råkar hon på riddaren Markus. Man kan lugnt säga att Illianas framtid inte alls blir som hon har tänkt sig och vi dras in bland örter och våldsamheter, bland historik och igenkännelser (då jag själv kommer från Skara), och på fester och komplikationer till höger och vänster och det går inte att göra annat än bara älska boken. Jag tycker nog att till och med att Ahrnstedt har blivit snäppet bättre än förra boken för den historiska faktan är väl beskriven och språket flyter som smör verkligen. Det här är så otroligt underhållande och välskrivet men då framför allt så är det roligt att läsa hennes böcker. Sen gillar jag att Ahrnstedt skapar starka kvinnor för den tid de lever i. Lite sådär Austen-aktigt beskriver hon kvinnor som är envisa, förbannade och självständiga och det är så skönt. Visst blir jag förbannat över situationer som Illiana råkar ut för och visst blir jag ibland helt galet upprörd och arg ibland när jag läser boken, precis som jag blev när jag läste Överenskommelser och jag tror nästan att det är lite det som är hemligheten med Simonas böcker. De upprör, fängslar och är helt galet beroendeframkallande. Sen är de även erotiska som gör att man blir lite generad och jag skulle vilja ta Simona Ahrnsteds böcker och skicka dem i ett litet paket till E. L. James och säga: Read and learn, människa! Read and learn!

Andras om läst: Hyllan, Eli och Fiktiviteter

Lässvackebot

Jag är inne i en seg liten lässvacka och har bara kunnat läsa väldigt "fluffiga" böcker på senaste tiden. Ni vet sådana där som bara roar och som man kan (om man vill men det gör inte jag) sätta "skäms" framför. Så jag har påbörjat en massa böcker för tillfället men har gett upp dem lika fort om det har tagit emot lite grann. Jag misstänker att det är julläsningen som jag dregglar efter och som min hjärna vill läsa på studs och inget annat. Speciellt de två böckerna som ligger högst upp i bokhögen. Så därför påbörjade jag en av julläsningsböckerna igår. Ohej vad det går. Simona Ahrnstedt är en jäkel på att skriva lätta fluffiga och väldigt roande böcker. Betvingade går så det bara svischar om det. Nu vill jag bara hem och fortsätta läsa, smutta på sherry och äta choklad. Lite sådär dekadent som det ska vara när man läser Simona Ahrnstedts böcker.

Överenskommelser - Simona Ahrnstedt

Förlag: Damm Förlag AB    ISBN: 9789173516587    Format: Epub   Sidantal: 450   Utgivningsår: 2010   Genre: Romance   Betyg: 4/5

Hur vackert är inte det här omslaget? För mig hade det nog inte spelat någon som helst roll vad boken hade handlat om. Jag hade läst den ändå. Lite synd att texten på omslaget överdriver dock. "Sveriges nya Jane Austen"; står det. Skitsnack, säger jag. Snarare känns det som om författaren har snott delar ur alla Jane Austen böckerna och blandat ihop det till en salig röra. Jag saknar även bättre miljöbeskrivningar och starkare historisk kontext. Karaktärerna är stereotypa, fåniga där män är män och kvinnor ska veta sin plats. Glömde jag nämna att boken borde kategoriseras in i tantsnuskfacket och inte i romance? Boken är verkligen upplagd för att jag ska hata den. Ändå sträckläste jag den och älskade varje minut. Jag satte inte ens på min dator under hela lördagen på grund av att jag var så förlorad i Simona Ahrnstedts magiska värld och det säger en hel del om både mig och boken. Jag måste säga att författarinnan Simona Ahrnstedt är ett geni. Ett underhållningsgeni helt enkelt. Det känns som hon har skrivit boken enbart för att låta läsaren tillåta sig försvinna in i hennes magiska värld för en liten stund. Hon gav mig både min läslust och min inspiration tillbaka och det här med att jag tycker att hon har snott och blandat alla Jane Austens berättelser i en bok; fungerar alldeles utmärkt. Sen vem vill inte läsa en bok där författarinnan jämförs med Jane Austen? Bra marknadsföring av Damm förlag.

                Tydligen är jag inte ensam om att tycka det här märker jag efter en titt på några bokbloggar. Både Eli, Boktoka, En bok om dagen, Hyllan, Bokhora och Bokläsardagbok tycker mer eller mindre likadant. Jag tror att det är så enkelt att Simona Ahrnstedt vet vad vi stundvis behöver. Att vi behöver förgylla vår gråa vardag med guldkanter utan krusiduller och utan intellektuellt tjafs. För jag tycker inte att vi behöver intellektualisera och analysera allt vi läser. Vi behöver även bli roade och underhållna. Sen tycker jag även att författaren verkar väldigt härlig. För mig ger det alltid boken ett extra plus.