Tegelstenstagg!

Jag har fått äran att bli tegelstenstaggad av både Bokstävlarna och Bokföring enligt Monika som går ut på att man visar upp sina fem lästa och största tegelstenar samt två olästa tegelstenar som man har i hyllan. 

     När jag började bokblogga för lite över två år sedan så medger jag att jag hade en släng av det som kallas för tegelstensskräck. Om jag minns rätt så var det ett virus som satt i ända tills att jag återupptäckte King och läste The Shining. Sen försvann skräcken i takt med att jag andäktigt och oförskräckt slängde mig över tegelstenarna. Och nu måste jag säga att det finns ingenting som gör mig så glad som en oläst tegelsten i hyllan. Och med tanke på att det var King som fick min skräck att försvinna så är det inte så konstigt att på listan här nedan finns en hel del King antar jag.

Lästa tegelstenar: 

1) The Stand av Stephen King - 1141 sidor

Jag gav mig direkt på en av de oediterade versionerna av den här boken och den är verkligen fantastiskt bra.

2) A Clash of Kings av George R R Martin - 1009

Game of Thrones-serien var det Bokstävlarna som fick mig intresserad av och är helt galet tacksam för det. Bättre tegelstenar får man leta efter. 

3) The Talisman av Stephen King - 981 sidor

En bok som överraskade mig totalt. Längtar efter att få läsa Black House snart.

4) Under the Dome av Stephen King - 880 sidor

Även den en fantastisk bok...

5) The Passage av Justin Cronin - 879 sidor

En bok som helt klart hjälpte mig att komma över min tegelstensskräck. 

Olästa tegelstenar:

 It av Stephen King - 1376 sidor

Mitt nästa läsprojekt helt klart. Har sett fram emot att läsa den här i evigheter och snart är det dags.

Jonathan Strange & Mr Norrell av Susanna Clarke - 782 sidor

Det kanske låter lite med 782 sidor då andra upplagor av denna är så mycket tjockare men detta är en hardcover och gigantisk. Texten är liten och bokskrället väger runt 2 kilo. Jag sparar på den här till nästa sommar/svensk vinter då jag kan läsa den i hängmattan.

Nu vet jag inte vilka som har blivit taggade än plus att jag vill gärna att alla ska bli taggade här men jag taggar på hej vilt ändå. De som jag taggar vidare till är: Bokomaten, Eli, Dark Places, Underbara Böcker & Calliope.

TRE på TRE! Hur går det med dé?

När Pocketlover återigen körde igång sin utmaning Tre på Tre så hakade jag på direkt. Nej, jag hakade inte bara på förresten utan jag tog i så att det rök ur öronen då jag bestämde mig för att vara med och läsa Tre X Tegelstens-King och jag började med The Stand. 

 Så då kanske ni undrar hur det har gått för mig?

Ja det undrar jag med...

Ja som ni ser så har jag har inte ens läst ut den första boken. Alltså jag älskar den fullkomligt och den är helt fantastiskt men det tar sådan tid att läsa den. Den är som en marsipantårta. Man kan bara äta lite i taget. Så jag kan härmed erkänna att den här utmaningen gick åt skogen. Fast det gör ingenting. För läsa dem ska jag ändå.

 

TRE på TRE Utmaningen

Pocketlover kör i år igen sin fina Tre på Tre utmaning som (harkel, harkel) jag så stolt vann  utlottningen i förra året. Då körde jag tre gånger spök men har har haft otroligt jobbigt i år för att bestämma mig för vad jag ska läsa. Jag tänkte att jag borde utmana mig lite och läsa någonting som ligger utanför mig trygghetsram men efter mycket fundilurande fram och tillbaka så har jag bestämt mig för att tråkigt nog inte utmana mig för mycket. Risken finns nämligen att jag inte kommer läsa klart böckerna alls om jag väljer något som inte fångar min uppmärksamhet tillräckligt.

     Så årets TRE på TRE Utmaning blir därför:

TA TA TA DAAAA!

Tre gånger Tegelstens-King!

     Det är väl ingen hemlighet vid det här laget att jag älskar Stephen King men det har tagit emot lite att öppna de här böckerna. De är ju helt galet tjocka ju. Så böckerna som är utvalda är IT, The Stand och 11/22/63.

3584 sidor. Där har jag någonting att bita i.

Jag har ljugit för er...

Jag märkte igår när jag gjorde det oförlåtliga (alltså bröt mitt köpstopp) att jag inte alls varken läst eller ens hållit i en riktig tegelsten förut...för den största av den största av dem alla måste nämligen vara den här monsterboken. "Holy Moly" säger jag bara...

Att läsa tegelstenar som e-böcker

Har nu väldigt länge försökt ta mig igenom The Passage av Justin Cronin som e-bok och det har gått så otroligt trögt. Inte för att boken inte är bra utan för att det har tagit så lång tid att ta sig igenom dem. Så igår köpte jag faktiskt in den "lilla" pocketen för orkade inte mer och genast gick det så mycket lättare. jag vet inte vad det är med mig och tegelstenar som e-böcker men vi kommer inte alls överrens. Det känns som om jag läser och läser och de tar aldrig slut. Det finns ingenting att bläddra lite i för att se hur långt jag har kvar eller klappa på. Så nu har jag även bestämt mig att köpa in andra tegelstenar som jag redan har som e-böcker. A Song of ice and fire och The Historian är redan paxade på jobbet och ligger och väntar på mig. Sen ligger även The haunting of James Hasting där och väntar men det är bara för att jag bara vill ha den och inte för att den är tjock. Jag vet att några bokbloggare hellre läser tegelstenar som e-böcker för att de är tunga och att man lättare läser dem som e-böcker man jag tycker verkligen att den aldrig tar slut. Så summan av kardemumman är att jag nu är ägare av tre olika versioner av The Passage. En sjukt snygg storpocket som ligger hemma i Sverige och väntar på mig, en e-boksvariant och en vanlig pocket. Den sista blir nog en väldigt fin present någon dag.

(Den där gigantiska manshanden på bilden är tyvärr denna gång...eh, min egen...)

Tegelstenarnas tegelsten

Tycker nästan att någon borde ha talat om för mig att när man läser The Hunger Games så kan man inte läsa bara en bok och sedan lämna nästa oläst ett tag, utan att alla tre måste läsas på en och samma gång. Efter en liten sammanslagning så har jag läst snart 1400 sidor på lite mer än en vecka. Jag var inte riktigt beredd på det här, utan jag trodde att jag sedan kunde återgå lugnt till The Night Watch som ligger helt ensam och ledsen nu på nattduksbordet. Men det var sjutton vad beroendeframkallande de här böckerna var! Så jag utnämner nu härmed The Hunger Games till tegelstenarnas tegelsten fast då med utrymme för pausfågel om man nu skulle behöva det. Den enda pausfågel som jag dock har sett i den här läsningen är den här och ingen annan:

    

Medan ni...

....frossar i era fantastiska bokmässefynd (avis? jag? absolut inte!) så har jag påbörjat min tegelstensutmaning. Har nämligen börjat läsa The distant hours av Kate Morton och är redan på sidan 15 helt fast. Engelskan är helt ljuvlig, berättelsen är helt beroendeframkallande och jag tar nu tillbaka det som jag sa om författaren i tidigare inlägg. Jag vill inte slå henne längre utan bara krama. Och kanske så där lite creepy få krypa in i hennes huvud och bosätta mig där. För vilken fantastisk värld hon måste befinna sig i Kate Morton.