Lingonhjärta hjärta Kaninhjärta

Det är inte ofta som svenska författare riktigt "knockar mig". Som får mig tappa andan och får mig att läsa boken sådär smärtsamt långsamt och ljuvligt. Kaninhjärta av Christin Ljungqvist däremot var precis en sådan bok. Jag har haft ögonen på Christin Ljungqvists blogg ett bra tag. Varit där emellanåt och kikat in, nyfiken på hennes bok och även fnissat en hel del. För hon har en riktigt rolig blogg plus skriver bra. Sen påpekade även fina bloggen Lovable att jag nog borde älska hennes kommande bok Kaninhjärta så jag höll både ögonen och öronen öppna efter det. För vem kan egentligen motstå tvilllinglitteratur med övernaturliga inslag? Inte jag i alla fall.  

    Kaninhjärta handlar om tvillingarna Mary och Anne. Maryanne. De är inte en och samma person bara för att de är tvillingar men ses ofta som det. De delar däremot samma sköra kaninhjärta som bultar snabbt och skört i deras tonårskroppar. De kommunicerar med spöken och är arga, har föräldrar som inte bor under samma tak och försöker överleva i en värld som de själva inte verkar tillhöra. Låter det konstigt? Det kan bero på att jag har oerhört svårt att beskriva denna bok. Däremot kan jag säga att det är bland det bästa som jag har läst från svensk mark. Det är svart och vackert, alldeles underbar och magisk. Ljungqvist skriver rytmiskt med långa svävande meningar som gör att man sugs in i berättelsen. Jag tycker helt klart att Christin Ljungqvist är Sveriges svar på Audrey Niffenegger och som ni antagligen redan vet vid det här laget så fullkomligt älskar jag den. Så läs Kaninhjärta. Helt nu på en gång! För bättre än så här kan det nästan inte bli.

Andra som också fullkomligt älskar är Eli, Enligt O, Pocketlover, Swedish Zombie och många fler.

Recensionsexemplar från Gilla Böcker

The time traveller´s wife

En tidsresande man. En icke tidsresande kvinna. Deras förhållande och liv som gifta.

Så kan man väldigt kortfattat beskriva innehållet till denna alldeles ljuvliga bok. För bättre än så kan jag nog inte förklara det. Det kanske inte låter så intressant men Audrey Niffenegger är en sådan fantastisk berättare att  hon skulle kunna få en väderrapport att låta intressant och helt magisk.

     Jag såg faktiskt filmen långt innan jag läste boken och det gjorde inte alls någonting. Visseligen så visste jag vad som skulle hända men i Niffeneggers fall är det alltid själva resan och inte slutet som är det intressanta. Sen är boken uppdelad i väldigt korta kapitel vilket innebär att det går att suga på denna fina karamell väldigt länge. Själv läste jag denna bok enbart på lunchen i en hel månad och var ett helt fantastisk sällskap.

     Jag är väldigt förtjust i Niffeneggers författande och jag önskar så att det snart kunde komma ut en ny bok av henne. Nivån på författandet är väldigt högt och Niffenegger flirtar genom hela boken med sina läsare genom att "trycka" på vissa litterära "knappar". Sen kände jag igen mig både i Clare och Henry och då vet man att en författare har lyckats med sitt författande. 

Slutligen så kommer vi då till den stora frågan: Blev Henry DeTamble min Valentine? 

Klart han blev! 

En liten lunchhälsning

Wanna be me Valentine Henry DeTamble?

Jag är inte direkt förtjust i Alla hjärtans dag för tycker att den dagen tillhör alla dagar och vaknar alltid på lite dåligt humör just därför idag.. Däremot gillar jag att välja ut böcker att läsa denna dag och tidigare år har jag alltid vänt mig till min stora litterära kärlek, Mr Darcy. I år gick valet mellan en viss Herr Rochester (någon annan som gillar litterära buttra män?) och Henry DeTamble, Audrey Niffeneggers tidsreseglada man.

    Tillslut åkte Henry DeTamble ner i väskan. Vi känner varandra inte så bra än och jag är lite sugen på att lära känna honom lite bättre. Sen gillar jag idén att han kan dyka upp lite överallt och när som helst. Utmärkt lunchsällskap helt enkelt.

   

När man använder ordet "man" så menar man nästan alltid sig själv.

Man bokar in en lunch med en vän som man inte sett på länge. Man bokar lunchen nära bokbutiken, ni vet den där som man är kär i, med baktanken att man kan ju går förbi och ser vad som står i hyllorna utan att köpa. Man tar bara med sig pengar så att det täcker lunchen för böcker får man ju inte köpa just nu, husbygge ni vet. Man går in i bokhandeln innan lunchen. Man hittar en realåda. Man börjar fundera på om man är hungrig egentligen och inte kan strunta i att äta och bara ta en juice eller något annat läskande för man har ju faktiskt svårt att äta om det är varmt ute. Man argumenterar att det är ju faktiskt jättevarm och i 35 graders värme så kan man ju inte äta mitt på dagen. Man känner sig inte alls hungrig. Man rotar i realådan. Man hittar böcker. Man handlar. Man träffar vän. Man dricker en juice. Man känner sig JÄTTEHUNGRIG!!! 

Nu undrar man lite...när man väljer att köpa böcker istället för att äta, då kan man väl nästan räknas till missbrukare? För så känner man sig nu. Visserligen två böcker gladare men har också spenderat hela dagen jättehungrig. 

Man misstänker att man har problem. 

Vad blev det för böcker ?

Man tycker bokköpen är jättefina!

Her fearful symmetry av Audrey Niffenegger. Rena rama propagandan!

Jag önskar att jag kunde vara sådär sval och lugn när jag ska skriva om en bok som jag älskar men i de allra flesta fall så är det helt omöjligt. För jag vill ta i från tårna och skrika ut min lycka över att få ha läst någonting så fantastiskt. Det är för mig helt omöjligt att skriva om någonting då det är så mycket känslor med i spelet. Så det är lika bra att bara köra på.

     Her fearful symmetry är ren och skär lycka för mig. Som ett komplett paket av total och fullkomlig lycka. För det första så är omslaget fantastiskt. Både det svenska och den här som jag har här. Sen är man som läsare helt bunden till boken från första meningen till den sista. Det finns inga möjligheter till att gissa sig fram till några lösningar och den här tvillinggrejen är så fantastisk att jag hela boken igenom satt i ett slags mantra: Åh vad jag önskar att jag får tvillingar om jag får barn. Åh, tänk vad läskigt om jag får tvillingar om jag får barn. Åh vad jag önskar att jag får tvillingar om jag får barn. Åh, tänk vad läskigt...jag ni kanske förstår. Audrey Niffenegger beskriver så otroligt bra gestalternas relationer till varandra på ett hängivande och medryckande sätt och har ni inte läst så vill jag att ni ska läsa, läsa, läsa. För det här är nämligen inte bara en av de bästa böcker som jag läst i år utan till och med en av de bästa böcker som jag har läst någonsin.   

     Mer än så tänker jag inte säga. För jag vill inte förstöra någon slags upplevelse av den här boken. Däremot kan jag säga någonting väldigt positivt om översättningen till svenska (någonting som inte händer direkt ofta). Den är nämligen riktigt bra utförd och detta är någonting jag vet med tanke på att jag har boken på både engelska och svenska och även skiftade emellan dem. Så ut och köp, låna, skaffa den nu. För nu har ni inga ursäkter till att vänta längre.

Helt rätt!

Känner att det var ett alldeles utmärkt val av julläsning i år. Her fearful symmetry och jag kommer tidigt väldigt bra överrens. Så bra att jag inte vill släppa den.

Meh! Hur korkad får man bli?

Har letat efter The fearful symmetry av Audrey Niffenegger i evigheters evigheter och upptäckte precis att jag har haft den i hyllan jättelänge fast med svensk översättning. Så går det när man bara kollar upp titlar på engelska och antagligen fattar trögt. Skyller på värmen. Eller något.