onsdag 26 augusti 2015

Jag blir så arg!

Nu kommer ju den fjärde boken i Millenium-serien ut  (i de kommande dagarna om jag inte har fel) som är skriven av David Lagercrantz och argentinarna är så otroligt jättepepp ska ni veta. Det här är en bok som de allra flesta skulle kunna spendera en mindre förmögenhet på här för de äääälskar Millenium-serien. Så det förkovras nu i allt som har med Stieg Larsson att göra här. 

Men hörreni...

Vissa omslag borde förbjudas.

FÖRBJUDAS!!!





tisdag 25 augusti 2015

Just nu

Det var själva fan vad det går långsamt här hos mig. Ursäkta svordomen men det går så förbaskat långsamt med allt för tillfället. Och så ligger jag så galet efter igen med att svara på mejl och kommentarer men jag tar lite i taget så framåt går det i alla fall. Jag läser i alla fall. En sång från havet av Katheringe Webb är riktigt bra även om jag läser 10 sidor i taget och jag har en hel del som ligger på hög nu som jag bara vill kasta mig över. Men sedan är jag även väldigt distraherad av TV-serier för tillfället då min hjärna helt stänger av efter klockan 21.00 på kvällen. Just nu är det The Americans som vi mer eller mindre inhalerar hemma hos mig men vi sneglar även lite på Walking Deads spinoff-serie Fear the Walking Dead

Så vad säger ni som redan sett? Är den värd att se om man är en Walking Dead-fan?


Möblemangföretagsrecension



lördag 8 augusti 2015

Lördag morgon

När man helt plötsligt inser att bebis vill somna om när man har varit uppe sedan halv sex på morgonen och Herr Lingis sover.




När bebis och make fortfarande sover och både kaffe och bok ligger framför en.




Vad man planerar att göra.




Vad man egentligen gör

fredag 7 augusti 2015

Hemsökt: spökerier i Stockholms län

Tänk er kalla händer som sträcker sig efter er hals mitt i natten, eller varelser i skogen som förföljer er ljudlöst men ändå snabbt, eller att du vaknar av röster när du vet att du är helt själv i huset. Tänk er nu att detta sker på platser som du kanske passerar till jobbet varje dag.
      Det här är en bok som har tagit väldigt lång tid att läsa. Långsamt har jag tagit mig igenom berättelse för berättelse med rysliga inslag och jag har verkligen både myst och ryst igenom hela den här boken. Hemsökt är full med spökliga historier om platser som är för många av oss väldigt bekanta. Vi befinner oss nämligen i Stockholm med omnejd. Författaren Petter Inedahl har under flera år åkt omkring i Stockholm och samlat in över hundra berättelser som kan få vem som helst att bli mörkrädd och har lyckats skriva en bok som både är intressant om man gillar berättelser om hemsökta platser och intressant om man gillar historia. För även om berättelserna är korta så  ryms väldigt mycket i dem. Sedan är boken fylld med vackra foton vilket givetvis är ett plus.
     Jag tycker väldigt mycket om den här boken för det är en bok som man kan ha liggandes på nattduksbordet och gå tillbaka och läsa i utan att känna att berättelsera blir uttjatade. Jag har många favoriter men om jag ska berätta om en så är det spöket på Sigtuna Hotell som jag tänker på först. Antagligen nog för att jag känner väldigt bra till Sigtuna men också för att när man går i Sigtuna så kan man nästan känna av dess långa historia i luften man andas. Att Sigtuna skulle vara fullt med spöken skulle inte förvåna mig alls. Andra ställen som det berättas om i den här boken förvånade mig däremot men vill ni vet mer så tycker jag att ni ska läsa om det själva.

Förlag: Carlsson Bokförlag
Finns att köpa här eller här

fredag 31 juli 2015

Det gröna ljuset

Jag har en återkommande dröm. Jag skulle inte kalla det för en mardröm direkt då jag inte är rädd i drömmen utan den är nog mer en adrenalindröm. För den är fylld med action. Den börjar alltid med att jag står ute mitt i natten och ser upp mot himlen och betraktar stjärnhimlen. Född och uppvuxen på landet som jag är så har jag alltid älskat att göra det. Det finns ingenting vackrare än en stjärnklar natt mitt i vintern. Och när jag står där mitt i drömmen och tittar upp mot stjärnorna så ser jag helt plötsligt hur några av stjärnorna börjar röra på sig, börjar bilda formationer och hur helt plötsligt tusentals utomjordingar invaderar jorden med full fart. Detta är faktiskt en dröm som jag tycker om konstigt nog. Utomjordingarna är agressiva och invaderar utan tvekan och jag försöker fly men jag är aldrig rädd. Den här drömmen återkommer som sagt hela tiden och kanske är det en mental förberedelse för vad som kanske komma skall. För jag är nämligen absolut helt övertygad om att vi inte är själva i universum. 
     Och så inatt så hände det på riktigt. Precis ovanför Buenos Aires och var synligt hela vägen till Brasilien. Om ni vill veta vad jag pratar om tycker jag att ni ska gå in och se här. Även om ni kanske inte pratar spanska så kan ni i alla fall få se någonting helt otroligt vackert som fångades av väldigt, väldigt många människor vars bilder och filmer överflödar internet just nu.

(Tror i och för sig inte på riktigt att vi någonsin kommer bli invaderade av utomjordingar men det kan ju inte skada att vara lite mentalt förberedd. utifall att!)

onsdag 29 juli 2015

På tal om den där gungan...(Eller: Det Susar inte i Säven utan på Lekplatsen...)

...och då menar jag den här! Gungar helt av sig själv. Lite läskigt och otäck och jag tänker på IT när jag ser den där gungan. Men så är det ju bara fantasin som spökar. För inte finns det gungor på lekplatser som gungar av sig självt?
    JOHO det finns det visst det! (vrålar hon ut helt lyckligt!) För här i Argentina i en liten liten mini-stad längre ner i söder så finns det en väldigt omtalad lekplats där en av gungorna aldrig slutar att gunga. Det sägs att det är en liten pojke som ständigt gungar där och visst tillåter han dig att använda gungan men så fort du lämnar den så tar han tillbaka den. Känner du nackhåren resa sig? Mina står nämligen rakt upp nu för det finns otaliga vetenskapliga undersökningar för hur i hela friden den här gungan kan gunga på oavsett hur vindstilla det är. Till och med en stor amerikanskt TV-serie kom dit för att undersöka och ansåg sig lösa problemet med att det var vinden som gjorde det men gungan gungar fortfarande när det är helt vindstilla. 
     Argentinarna (i alla fall många som jag har träffat), som för övrigt är rätt så fascinerade av Sverige och den svenska kulturen (igen, många som jag har träffat), tycker att det är konstigt hur vi svenskar kan gilla spöken så mycket. Det stod nämligen här i en av de stora tidningarna för ett tag sedan om hur vart tredje svensk tror på spöken och många som träffat mig har varit chockade över den nyheten. Men ju längre jag bor här ju mer upptäcker jag hur otroligt vidskepliga argentinarna är, något som de har gemensamt med oss svenskar. De vill gärna inte tro men kan inte låta bli ändå medan svensken kanske tror mer öppet. Jo jag vet att jag generaliserar nu massor men det är den uppfattningen som jag har fått av min omnejd. Och härligt är det! Just därför kan jag även samla på mig en herrans massa spökhistorier från Argentina och tänkte nu i höst dela med mig några av dem till er. Jag har några på lut nämligen. Den ödsligt och ensamt gungande gungan fick ni på köpet.