fredag 31 juli 2015

Det gröna ljuset

Jag har en återkommande dröm. Jag skulle inte kalla det för en mardröm direkt då jag inte är rädd i drömmen utan den är nog mer en adrenalindröm. För den är fylld med action. Den börjar alltid med att jag står ute mitt i natten och ser upp mot himlen och betraktar stjärnhimlen. Född och uppvuxen på landet som jag är så har jag alltid älskat att göra det. Det finns ingenting vackrare än en stjärnklar natt mitt i vintern. Och när jag står där mitt i drömmen och tittar upp mot stjärnorna så ser jag helt plötsligt hur några av stjärnorna börjar röra på sig, börjar bilda formationer och hur helt plötsligt tusentals utomjordingar invaderar jorden med full fart. Detta är faktiskt en dröm som jag tycker om konstigt nog. Utomjordingarna är agressiva och invaderar utan tvekan och jag försöker fly men jag är aldrig rädd. Den här drömmen återkommer som sagt hela tiden och kanske är det en mental förberedelse för vad som kanske komma skall. För jag är nämligen absolut helt övertygad om att vi inte är själva i universum. 
     Och så inatt så hände det på riktigt. Precis ovanför Buenos Aires och var synligt hela vägen till Brasilien. Om ni vill veta vad jag pratar om tycker jag att ni ska gå in och se här. Även om ni kanske inte pratar spanska så kan ni i alla fall få se någonting helt otroligt vackert som fångades av väldigt, väldigt många människor vars bilder och filmer överflödar internet just nu.

(Tror i och för sig inte på riktigt att vi någonsin kommer bli invaderade av utomjordingar men det kan ju inte skada att vara lite mentalt förberedd. utifall att!)

onsdag 29 juli 2015

På tal om den där gungan...(Eller: Det Susar inte i Säven utan på Lekplatsen...)

...och då menar jag den här! Gungar helt av sig själv. Lite läskigt och otäck och jag tänker på IT när jag ser den där gungan. Men så är det ju bara fantasin som spökar. För inte finns det gungor på lekplatser som gungar av sig självt?
    JOHO det finns det visst det! (vrålar hon ut helt lyckligt!) För här i Argentina i en liten liten mini-stad längre ner i söder så finns det en väldigt omtalad lekplats där en av gungorna aldrig slutar att gunga. Det sägs att det är en liten pojke som ständigt gungar där och visst tillåter han dig att använda gungan men så fort du lämnar den så tar han tillbaka den. Känner du nackhåren resa sig? Mina står nämligen rakt upp nu för det finns otaliga vetenskapliga undersökningar för hur i hela friden den här gungan kan gunga på oavsett hur vindstilla det är. Till och med en stor amerikanskt TV-serie kom dit för att undersöka och ansåg sig lösa problemet med att det var vinden som gjorde det men gungan gungar fortfarande när det är helt vindstilla. 
     Argentinarna (i alla fall många som jag har träffat), som för övrigt är rätt så fascinerade av Sverige och den svenska kulturen (igen, många som jag har träffat), tycker att det är konstigt hur vi svenskar kan gilla spöken så mycket. Det stod nämligen här i en av de stora tidningarna för ett tag sedan om hur vart tredje svensk tror på spöken och många som träffat mig har varit chockade över den nyheten. Men ju längre jag bor här ju mer upptäcker jag hur otroligt vidskepliga argentinarna är, något som de har gemensamt med oss svenskar. De vill gärna inte tro men kan inte låta bli ändå medan svensken kanske tror mer öppet. Jo jag vet att jag generaliserar nu massor men det är den uppfattningen som jag har fått av min omnejd. Och härligt är det! Just därför kan jag även samla på mig en herrans massa spökhistorier från Argentina och tänkte nu i höst dela med mig några av dem till er. Jag har några på lut nämligen. Den ödsligt och ensamt gungande gungan fick ni på köpet.

     



måndag 27 juli 2015

När man skiter i allt annat för att bara läsa den DÄR boken...

Vissa böcker går bara inte att vänta med så jag släppte allt jag hade för händerna och slängde mig över Wylding Hall av Elizabeth Hand när den släpptes som e-bok förra veckan. Än så länge så tillhör den här boken till pågående läsning men jag var bara tvungen att skriva ett litet inägg och skrika ut min lycka. För det här är så bra!!!
     Tänk er stort öde hus, tänk er lite magi, tänker 70-tal, tänk er en musikgrupp och tänk er något som lurar i mörkret. Jag älskar Elizabeth Hand.





tisdag 21 juli 2015

Spökpoddar

Jag älskar allt som har med spöken att göra som ni nog redan vet. Så bara för att jag har varit frånvarande här på bloggen så betyder det inte att jag har varit spökfri. Tvärtom har jag ägnat mig en hel del åt spökerier. För spökhistorier och annat övernaturligt finns det gott om på webben. Själv har jag hittat en hel del podcasts som ägnar sig åt just det. Vissa är mer inriktade på rena spökhistorier och andra på övernaturligheter i allmänhet. Vissa poddar är otroligt populära och stora och andra mindre men ändå naggande goda. Och i och med att både ...med näsan i en bok och Vargnatt blev nyfikna på vad jag lyssnar på när jag nämnde det i det här inlägget så kommer här nu en liten lista:

1. Om man googla på ghost podcasts eller paranormal podcasts så hamnar man direkt hos Jim Harold. Jim Harold är den störste spökpodcastaren i USA utan tvekan då han ägnar sig åt flera olika spökpoddar av olika slag. Eller egentligen handlar det om övernaturligheter. Om man lyssnar på någon av hans poddar så får man räkna med en del saker som man kan störa sig rejält på. För det första är han enormt patriotisk. Kanske inte stör andra men jag stör mig en hel del på det. För det andra så blir man bombad med en massa konstig sponsringsreklam. Som till exempel så är det ett klädmärke som sponsrar honom som består av västar med tiotusentals fickor. Vilket då Jim talar om hur bra dessa västar är för att man får plats med så mycket däri. Som till exempel ficklampor, spökinspelarmakapärer och annat nyttigt för en spöktokig. Ja ni kanske förstår att man kan bli lite smått irriterad på det där. Fast samtidigt har denne Jim lärt mig så mycket! Ämnena är många och intervjuerna är intressanta. Han intervjuar allt från ghost haunters housewives till UFO-tokiga och till människor som letar partners på datingsiter för spöktokiga. Lättast att hitta hans bloggar gör ni via hans hemsida som ni hittar här. Kolla gärna in hans campfire podcast också där det berättas spökhistorier vitt och brett.

Så här låter det och så här ser han ut:


2. Om man är mer intresserad av rena rama spökhistorier dock så finns det andra podcasts som man ska lägga sin energi på. En av dem är en brittisk podcast som heter rätt och slätt Ghost Pod. Det här är läskigt värre och det kan bero på att även om spökhistorierna är ganska så läskiga så hjälper det inte att det låter som om man har hamnat mitt i The Woman in Black. Men det är också en trevlig pod att lyssna på. Antaglig beroende på samma anledningar. Här hittar ni dem.

3. Sveriges Radio har en jättefin liten pod om spöken som heter Creepypodden med Jack Werner. Det här är den enda som jag har hittat som är på svenska och det här är riktigt bra. Lite tråkigt är det bara att den är så kort. Cirka 20 minuter varje avsnitt. Jag hade önskat att den var i alla fall dubbelt så lång varje gång. Den här bloggen inriktar sin på historier som hittats på nätet och Jack Werner har även skrivit en bok som heter Creepypasta. Något som är också synd är att det finns väldigt få avsnitt ute än så länge. Fast den verkar lovande så den som väntar på något gott...Podden hittar ni här.

4. Och sist men absolut inte minst så har vi höjdpunkten. Nämligen podden The No Sleep Podcast. Hua mig säger jag bara. Det här är så bra! Och läskigt! Dess ursprung grundar sig i att det för flera år sen av en ren slump bildades en site på siten Reddit där vem som helst kan gå in och skriva spökhistorier. Vad jag är väldigt imponerad av är hur duktiga författare dessa människor är. Ibland funderar jag på om vissa inte är kända författare som till exempel Stephen King som sitter framför dator och skriver loss lite. För det här är bra. Och i och med att den här siten blev så stor och så bra så föddes podden The No Sleep Podcast där dessa spökhistorer berättas. Om man gillar spökhistorier så rekomenderar jag den här podden starkt. Här kan ni hitta den.

Sen finns det många fler podcasts om spöken och övernaturligt men de här är helt klart de bästa. Hoppas att ni hittar något ni gillar. Och blir alldeles ruggigt skrämda!

lördag 18 juli 2015

21 påståenden om mig

Nu när jag är tillbaka igen i bokbloggsvärlden så tänkte jag att det kan passa fint med att uppdatera en liten presentation av mig själv och hittade den här hos Eli som i sin tur hittat den hos Boktok 73, som i sin tur hittat den hos Monika, som i sin tur hittat den hos Kattugglan. Rolig är den så häng gärna på. 

Jag heter Anette/Nettan.
Jag är för tillfället i mitt nya fixade lilla jättefina kontor.
Jag är bra på läsa, gosa med lingonkarten, lösa problem, göra flera saker samtidigt, fokusera på allt det fina i livet, dricka kaffe och sy om saker.
Jag tycker inte om att prata i telefon. Får alltid ont i örat.
Jag är dålig på bollsporter. Spelade fotboll i 5 år som barn och det enda mål jag lyckades göra var ett självmål.
Jag läser gärna, mycket, flera böcker samtidigt och helst hela tiden.
Jag gillar när böcker har fina omslag. Köper ofta bara på omslaget och blir sällan besviken.
Jag sjunger gärna och ofta och kanske inte alltid så bra.
Jag älskar naturen. Skulle kunna flytta ut i skogen och bli eremit om det inte vore för att jag också är ganska så social.
Jag är inte speciellt bra på att laga mat. Tycker också att det är pisstrist.
Jag föredrar katter framför hundar men planerar ända att skaffa två gigantiska fluffiga hundar.
Jag tycker om när människor visar ödmjukhet och medmänsklighet.
Jag är beroende av kaffe och choklad och böcker. Och min familj såklart.
Jag har på mig pyjamas då någon liten en här bestämde sig för att vakna i ottan.
Jag dricker kaffe och vin beroende på tidpunkten på dagen. Just nu en herrans massa kaffe.
Jag lyssnar på Koop just nu men annars en hel del spökpoddar.
Jag blir arg på människor som går långsamt på trottoaren. Försöker jobba på det men finns det någon mer irriterande? (Hälsningar från en som helst joggar genom stan.)
Jag blir rädd av intolerans, ignorans och rasism.
Jag önskar en massa saker men just nu skulle en semesterresa till Karibien sitta fint.
Jag är pinsamt dålig på att ha tålamod med saker som jag tycker är tråkiga.
Jag är uppväxt på västgötaslätta vid skogsbrynet.

torsdag 16 juli 2015

I am back!

Det kanske ni redan har märkt men hej hej hej på er! Lusten sprudlar och mitt lilla kontor är inrett och nu finns det även lite tid för skrivande. Lingonkarten är över sex månader, jag har gått tillbaka till lite kontorstid och jobbar nu inte enbart hemifrån med bebis på ena armen och andra armen som försöker nå datorn (hade nästan kunnat få döda för att få vara lite mammaledig hemma i Sverige) utan jag har fått lite egentid helt plötsligt. Och den vill jag spendera med er! Har så mycket idéer och så mycket skrivlust att jag helst vill skriva allt på en och samma gång. Fast i och med att det inte går så skriver jag nu istället flera inlägg samtidigt.
     Så hej på er! Det är helt underbart att kunna vara tillbaka på riktigt!


onsdag 15 juli 2015

Bokhyllefröjd!

Min älskade bokhylla! Som jag har väntat på dig i flera år. Och här är du äntligen!

Som jag har pysslat med mitt lilla kontor. Det har målats och putsats och satts upp hyllor och ordnat belysning och framför allt har det valts tema. Kanske föga förvånat så blev det naturtema i mitt kontor och bokhylleväggen blev mossgrön. Och vad jag har grejat med böckerna! Ser det tunt ut tycker ni? Det är bara för att jag har lagt in böcker efter magkänsla och kärlek (och bara presenterar två hyllor så länge tills jag är riktigt nöjd med de andra). Vissa böcker behöver luft och rymd för sin storhet och det är även precis så som jag har sorterat in mina böcker också. Min bokhylla behöver inspirera och skapa en viss känsla. Totalt kaos för andra människor men för den här boknörden fullkomligt vettigt. De andra böckerna som än så länge inte fått plats får ligga i bokhögar och invänta sin egna hylla. Så enkelt är det bara. 

Stephen King har fått en egen liten hylla. Det ser dock ut som om jag jag extremt få King-böcker nu. Det måste jag göra något åt på direkten.








Även en spökhörna håller på att ordnas men än så länge är det mest de här två som får visa vägen.

Allting har sin tid. Men glad är jag. Och här sitter jag nu och spinner.