Tigrar i rött väder av Liza Klaussmann tog riktigt lång tid att läsa för mig. Det var så galet trög i början och jag vet inte riktigt om det beror på att jag påbörjade den efter S.J Boltons aktionspäckade böcker eller om det var för att den bara var trög. Det var inte så att jag tyckte att den var dålig, nej inte alls. Bara att det hände inte så mycket. Fast sedan där i mitten så tog den fart och helt plötsligt i slutet blev den riktigt bra så på så sätt kan jag nu i efterhand säga att jag tyckte väldigt mycket om dem.
Vi befinner oss i hela boken mellan 1940 talet och 190 talet ungefär. Vi kastas fram och tillbaka i tiden då vi får följa Nick och Helena, två kusiner som står varandra riktigt nära. De gifter sig och får barn och vi får även följa Nicks man, dotter och Helenas barn Ed och detta är en bok om hur livet skapas efter beslut. Jag gillar den här boken för att jag tycker att den tar upp äktenskapsförpliktelser och äktenskapsångest som var så vanligt under denna tid. Den tar också upp kärlek och sorg och besvikelser samtidigt som den är spännande. Detta är nämligen något av en thriller som hela tiden byggs upp vilket antagligen var anledningen till att jag föll för boken i mitten av den.
Det här är en riktigt snygg roman. Den är både snyggt beskriven, skriven och när man läser den så känns den på något sätt färgglad. Sen är även översättningen riktigt bra. Helt klart en bok man ska läsa.
Fler som har läst är Bokomaten och Bokmilaskogen.
Recex: Modernista
Håller helt med om den där långtråkiga trögheten i början. Men som tur är blev det ju bättre! :)
SvaraRaderaJa ett tag var jag nästan på väg att ge upp för den var lite trist där ett tag. Men sen blev den ju riktigt bra :)
RaderaDet är tufft det där att hoppa mellan genrer, det har jag också märkt. När man varit inställd på läskigheter i flera dagar och så är man plötsligt någon helt annanstans. Har flera böcker som börjat trögt för min del, just pga detta. Misstänker jag i alla fall. Om jag inte haft lite ställtid emellan dem, men vem har tid med sådant! Jag gillade också denna men hade också lite svårt att komma in i den. Nog ocskå för att jag förväntade mig något annat än jag fick, liksom. Tur den tog sig efter hand!
SvaraRaderaJa visst är det lite tufft ibland. Jag tror att Boltons tempo fick mig lite ut balans faktiskt för allt annat blev lite långsamt efter den. Fast nu i oktober kan man ju varva lite med HP ju. Det är inte fy skam.
Radera