måndag 24 september 2012

Har en lucka i min litterära utbildning

När jag var liten så var min mamma med i en bokklubb som skicka böcker hem till henne på posten. Jag måste ha varit si sådär nio tio år och jag kommer ihåg hur de fina blanka böckerna stor och ropade på mig från hyllan. Problemet var bara att mamma inte tyckte att de flesta av böckerna var direkt lämpliga för mig att läsa. Min fem år äldre syster däremot lästa alla med hull och hår men jag fick snällt vänta tills jag blev äldre. Fast i och med att jag var bokslukare redan då och extremt nyfiken av mig så snodde jag ibland böckerna ur hyllan när jag var ensam hemma, gömde mig i en hörna och läste. Och som jag läste och förundrade och skrämdes. Tyvärr kan jag inte komma ihåg om jag någonsin läste klart dessa böcker i och med att min syster tog med sig dem några år senare när hon flyttade men jag kommer ihåg dem. Speciellt den här:


Själv har jag alltid fått för mig att V.C. Andrews har lite dåligt rykte som författare. Jag vet inte varför men antar att det vara för att den ansågs vara så skandalös på sin tid. Nu när jag för ett tag sedan började läsa på lite om denna författare så upptäckte jag att hon anses tillhöra gothic horror genren plus att hon jämförs med Shirley Jackson. Hallihallå, tänkte jag! Nu måste jag ju bara läsa klart boken som jag påbörjade som barn och köpte därför in boken med det extremt fula omslaget. Så här ska nu gottas i gotisk skräck. Vad jag undrar lite över dock om det är någon som kommer ihåg sin läsning av V.C Andrews? För jag kan ju inte vara den enda som läste dessa i smyg antar jag. Det måste ju finnas fler av oss.

26 kommentarer:

  1. Svar
    1. Härligt! Du verkar inte vara ensam märker jag :)

      Radera
  2. Hohoho, som jag läste Virginia Andrews. Jag kommer dock inte ihåg något men jag slukade det med hull o hår tillsammans med mängder av smygporriga Harlequinböcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha ja de måste ha gått lite hand i hand för jag kommer ihåg att de som läste Andrews också läste Harlequin. Eller också var det tidsandan :P

      Radera
  3. Jag läste verkligen serien med de förbannelseförföljda tvillingarna (det är väl fem böcker om minst tre generationer?) och jag läste dem inte bara en gång kan jag säga. Inte skämdes jag heller utan älskade dem. De står fortfarande kvar i min hylla allesammans eftersom jag älskat dem så mycket en gång i tiden. Skäms fortfarande inte för det! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underbart :D Och klart du inte ska skämmas över det. Gillar man det så gillar man det. Är så nyfiken på att läsa dem allihopa nu :D

      Radera
  4. Jag har en del Virginia Andrews-böcker i min bokhylla :), 17 om jag lyckades räkna rätt härifrån soffhörnet. Jag har också fått för mig att hon har dåligt rykte som författare, men jag skäms inte för de böckerna. Jag gillade dem :).

    SvaraRadera
    Svar
    1. OJ! 17 stycken!! Det var som attan. Och vad underbart! Jag undrar lite varför hon har fått så dåligt rykte igentligen. Hennes böcker måste ha gjort skandal när de kom ut, hehe.

      Radera
  5. Jag älskade dem! Dock insåg man ju rätt snabbt att de inte var så himla "bra" egentligen. Alla hennes serier är så lika varandra, alltid någon som blir kär i en släkting, alltid nån rik patriark som dyker upp som plötslig morfar, alltid stor fattigdom som sen blir till lyxtillvaro. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, ja då vet man lite vad man får när man läser dem. Då kanske det är bäst att sikta in sig på en av serierna antar jag. Typ som den här som är den mest populära? :P

      Radera
  6. Jag har ett helt gäng av hennes böcker i hyllan och jag älskade dem verkligen. Ända tills jag började tycka att alla var likadana. Men jag skulle aldrig komma på tanken att skämmas för dem :) Den första serien (där boken på bilden ingår) tyckte jag klart bäst om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh då ser jag fram emot att få läsa den här nu. Och jag tycker inte heller att man ska skämmas för vilka böcker man läser. Gillar man så gillar man som sagt :D

      Radera
  7. Hahaha, du är verkligen itne den enda som läste incest-böckerna om syskonen på vinden som barn/ung. Bland de jag känner/pratar med/har träffat verkar det snarare vara så att jag är lite av ett freak som aldrig ens hörde talas om de här som liten. Som lite äldre jo, men då vart jag inte intresserad då jag också hörde att de skulle vara bottenskrapet i litteraturhögen.:) Idag känner jag mig istället relativt ensam i att inte ha läst som sagt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja jag misstänkte att det var så :) Men i och med att jag inte tror att jag någonsin läste klart så känner jag nu att jag bara måste läsa dem. Plus det här med Shirley Jackson referensen och gothic horror genren låter ju precis som om något jag verkligen skulle älska som vuxen också. Fast jag har också hört att de ska vara bottenskrapet och det sämsta av det sämsta men med tanke på att så många älskar böckerna så måste det ju vara något fel på det. Ska bli riktigt spännande att läsa den här nu faktiskt. Så fort recexen sjunkigt lite mer så ska jag slänga mig över den :P

      Radera
  8. Jo, jag läste också Virginia Andrews när det begav sig. Dessutom läste jag om "Vindsträdgården" (antar att det är din bok) för något år sedan när vi hade "skämsboktema" i bokcirkeln. Jag var väl inte lika frälst i den nu som vuxen, kan man väl säga... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja det är risken med att läsa en gammal goding. Men vilket roligt tema ni hade på bokcirkeln. Blev lite nyfiken på vad ni läste för fler skämsböcker :P

      Radera
    2. He, jag minns inte riktigt, någon Harlequin var det väl, men annars är det blankt. Vilket väl säger en del om vad vi i lite mera vuxen ålder tyckte om böcker vi en gång älskat och sedan skämts lite över. :D

      Radera
  9. Åh vad jag läste denna serie! Även en del andra Virginia Andrews böcker gled ner såklart men det här var den stora favoriten. Lyckligtvis hade inte min mamma några tankar på vad som inte var passande för mig att läsa så hon lånade glatt ut dessa. Sedan var jag livrädd för den ruskigt elaka mormodern hela min uppväxt (kanske fortfarande?). Jag misstänker dock att de inte är fullt lika bra rent litterärt om man nu läser om dem, men de kommer alltid ha en plats i mitt hjärta för jag läste verkligen dessa hur många gånger som helst. Vill minnas att de sas vara baserade på en verklig historia, vilket fascinerade mig oerhört då ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. ÅH vilken bra mamma du har: Min tycker det mesta är läskigt vilket ledde till att jag inte alls fick läsa Andrews. (Fast direkt hård var hon ju direkt inte :P) Men vet du! Nu när du nämner mormodern så känner jag lite igen det där. Var nog lite rädd för henne jag med. Kanske var därför som jag aldrig läste klat boken...
      Och VA? Är de baserade på en verklig historia? Detta måste genast googlas på :D

      Radera
    2. Ja fy för mormodern, minns att det var en bild på henne på omslaget av en av böckerna. Den var jag alltid tvungen att vända mot bordet när jag skulle sova :P
      Jag tror att det var så att själva inlåsningen av barnen på vinden baserades löst på en sann historia åtminstone. Tror det står så på min pocketutgåva i alla fall ;)

      Radera
  10. Åh, minns att jag bara läste en eller två av henne, medans min kusin plöjde dem i mängder.

    Mycket sex, familjeintriger, svek och inlåsta barn, eller hur?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha jajamänsan! Det är i alla fall precis så jag kommer ihåg det lilla jag läste. Chockerande för en typ 10 åring :D

      Radera
  11. Jag minns att jag inte läste dem. Men jag sålde dem. Jag stod i affär på den tiden. Jag kanske borde läst dem också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, att du lyckades halla dig ifran dem! En lasning nu kanske? Det ar aldrig forsent att lasa skamliga bocker :)

      Radera
  12. Bottenskrap småttenskrap! Tänk vad länge King ansågs som den sämsta litteraturen av det sämsta. I dag är han snarare hyllad! Men jag läste inte mer av Andrews eftersom jag tyckte att det började likna varandra för mycket bara genom att läsa på baksidetexterna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha bra rutet ;D Vet du, om Andrews fortfarande levt så är jag helt säker på att hon hade gjort sig av med skamstämpeln precis som King. För hennes språk är riktigt, riktigt bra! Men sen så har väl de flesta av hennes böcker skrivits av en spökskrivare efter att hon dog? Så konstigt när sånt sker tycker jag.

      Radera