onsdag 30 november 2011

Flickan under jorden av Elly Griffiths

Elly Griffiths böcker om Ruth Halloway är en av de mest älskade bokserierna för tillfället. Inte bara i bokbloggsvärlden utan även utanför då jag har en hel del vänner som fullständigt älskar dem. Därför har jag väldigt länge trånat efter de här böckerna och även jobbat stenhårt på att försöka få tag på dem. Så tillslut, efter mycket om och men letade den sig hem till mig. Med svensk översättning. 
     Och där tror jag att jag gjorde ett misstag för jag spenderade mestadels av lästiden med att vara lite irriterad på boken. Lite irriterad på Ruth Galloway som tycker att hon, precis som Bokstävlarna redan påpekat, är för tjock, retade mig på att språket var lite för enkelt men framför allt så retade jag mig på att karaktärerna var så stereotypa. Exempelvis; så är man polis så måste man tydligen vara stor, stark och manlig och sedan lite smått ignorant med ickeexisterande kunskaper i historia. Är man hippie så måste man ha blommiga kläder, långt hår och vara barfota med en herrans massa ungar med olika fäder; samt att om man är universitetsanställd så måste man vara grå, trist och alldeles alldeles urtrist. 
     Jo, jag kanske tar i lite nu för så stereotypa karaktärer var det inte men ändå tillräckligt för att jag skulle störa mig. Fast ändå gillade jag boken med dess vackra miljöbeskrivningar och på något sätt vackra enkelhet. Fast jag misstänker starkt att min irritation grundar sig i ett översättningsproblem. (För jag vägrar att tro på att det är någonting annat för tillfället för det brukar ju vara mitt största problem med svenska översättningar.) Jag tror att det kanske cyniska, enkla och kalla språket som jag misstänker boken egentligen har, har försvunnit i översättningen (rätta mig gärna om jag har fel ni som läst på engelska). Det känns som om boken borde vara mer rå än vad den har blivit på svenska. Eller? Eller är det så att jag läser så mycket på engelska att jag glömmer av hur det svenska språket låter i litteraturen? Nä, det vägrar jag tror på! Därför har jag heller inte gett upp Elly Griffiths böcker om Ruth Halloway och planerar att läsa nästa bok i serien. Fast däremot så ska jag ge mig sjutton i att läsa den på svenska igen. För jag tror faktiskt att jag kan tycka om det här.

Vill ni veta vad den handlar om så tycker jag att ni ska bege er till Ruth Halloway-älskarna, Bokomaten, AbibliofobiBokbabbelDark Places, Fiktiviteter, Erikas bokprat och en massa andra fina bokbloggar.     

8 kommentarer:

  1. Vet du, jag har stört mig på översättningarna i alla böckerna något enormt för det är simpelt, enkelt och kantigt och nästa tänker jag lästea på engelska. Om inte annat så för att jag vägrar vänta tillsden kommer på svenska innan jag får läsa.;) För JAG gillar ju enormt mycket.=)

    SvaraRadera
  2. Jag visste det!! Skönt att få det lite bekräftat för det känns som om jag borde gilla så mycket mer än jag gör. Konstig känsla det där. Men jag vet att jag är överkänslig för översättningar som inte känns klockrena. Fokuserar alltid mer på irritationen än boken i sig. Sookie Stackhouse första bok höll jag på att slänga i väggen först när jag började läsa och undrade var det var för skit jag läste. Sen när jag läste den på engelska så älskade jag ju så klart :D

    SvaraRadera
  3. En liten uppdatering... http://www.pocketlover.se/2011/11/true-blood-reflektioner-nar-man-ser-om.html

    SvaraRadera
  4. Lingonhjärta = slarvmaja! Kommentar finns nu hos dig :)

    SvaraRadera
  5. Nu läste du rätt, jag har inte läst böckerna än. Håller på med ettan men det går segt för jag har verkligen alldeles för lite lästid nuförtiden... Men jag tänker utmana mig själv med att läsa alla under 2012!

    SvaraRadera
  6. Det tycker jag låter som en fantastisk utmaning. Men läs dem på engelska. För den svenska översättningen är urkass. Fast de kan även lyssnas på (på engelska). De är faktiskt fantastiska som ljudböcker och har fått mig fnittra högt många gånger. De är verkligen värda sin tid så hoppas du får lite mer lästid snart och kan njuta av dem.

    SvaraRadera
  7. Jag tror också att översättningen spelar in. Fast jag tvivlar på att jag kommer läsa någon mer Elly Griffiths-bok ändå, men det vore skönt att få klarhet i hur böckerna är i originalspråk.

    SvaraRadera
  8. Den ligger inte längst upp på min läsalista just nu men jag tänker nog absolut ge mig på nästa också fast på engelska. Då avlägger jag en jämförelserapport :)

    SvaraRadera