Det traditionella bröllopet i Argentina - A.K.A de flygande brudparen

Har en massa fina inlägg att ta igen och läsa, en familj att släpa på fram och tillbaka i Buenos Aires och vänner att hinna hänga med men kan ändå inte låta bli att berätta om hur ett traditionellt argentinska bröllop fungerar. Speciellt då jag fortfarande svävar på små rosa bröllopmoln och foton från bröllopet bara rasar in. Men att berätta om hur det argentinska bröllopet är inte lätt för det finns en massa detaljer som behöver tas med. Sen gillar jag inte riktigt att lägga ut offentliga foton på mig själv men samtidigt så känner jag lite att det kan behövas i detta fall. I vilket fall som helst så bjuder jag på det nu.
Så jag tar ett riktigt djupt andetag nu...ETT...RIKTIGT...DJUUUUPT...ANDETAG...

Här kommer det:

Ett traditionellt argentinskt bröllop är väldigt annorlunda mot ett svenskt bröllop. För när vi pratar om just ett traditionellt sådant så innebär det att allting måste följas enligt en viss exakt ram. I Sverige så har vi vissa regler när det gäller traditionella bröllop men vi är inte i närheten av så rabiata kontrollfreak som de är här. I och med att jag aldrig haft några egentliga drömmar om giftermål eller ens vetat om jag någonsin velat gifta mig, så spelade det heller inte så stor roll för mig hur vårt egna bröllop skulle se ut eller fungera. Däremot för argentinare så följer ett bröllop en viss ram och är väldigt viktigt, mest faktiskt för föräldrarna till brudparet. På grund av mina egna ickeförväntningar på mitt egna bröllop, hade jag inga som helst problem med att gifta mig traditionellt argentinskt, någonting som annars hade kunnat vara ett problem. För gällande de argentinska bröllopen finns det ingenting som kan improviseras, ruckas på eller förändra. Allt följer en exakt ram vilket leder till en helt fantastiskt roligt bröllop men också till ett helvete rent planeringsmässigt. Vi har under det här planeringsåret slitit vårt hår, sprungit runt som battingar, ringt hundratals samtal, mejlat hundratals mejl, gått på obligatoriska läkarundersökningar, gått på obligatoriska äktenskapskurser, haft otaliga möten med DJ:s, caterings, fotografer, andra bröllopspar, åkt runt och tittat på kyrkor, pratat med präster, haft bröllopsångest, träffat designers, ringt florister, sytt tvåhundra karnevalhattar, sprungit runt på stan med dokument och mycket mycket mer. Pust! 

Ett traditionellt argentinskt bröllop innebär att man gifter sig två gånger. En gång borgerligt vilket innebär, rådhus, domare, ringutbytning, riskastning och middag med bubbel efteråt. Inte så olikt ett svenskt borgerligt bröllop. I vårt fall innebar detta extremt aggressiv riskastning där hela middagen bestod av att plocka ur ris ur obekväma ställen på kroppen. Däremot är skillnaden denna: att även om du ska ha ett kyrkligt bröllop så måste du även ha en borgerlig ceremoni med middag och allt. 

Därefter så får du vila i några dagar innan lördagen vilket är väldigt behövligt. För lördagen börjar med att bruden tar sig till det hotell där brudparet planerar att spendera bröllopsnatten. Där blir det någon timmes vila innan, sminkösen, familjen, vännerna och fotografen kommer för mycket fix, don, lite bubbel och fotoklicketiklick. Därefter slänger man iväg alla till kyrkan (runt 20.00 tiden på kvällen) förutom fotografen och den person (i mitt fall min pappa) som ska föra bruden in i kyrkan. Fotografen tvingar därefter bruden att ta en massa foton på hotellet, något som denna brud inte alls uppskattade: 

        

Därefter åker bruden och i detta fall hennes pappa till kyrkan där ceremonin inte direkt skiljer sig från en svensk kyrklig ceremoni förutom då att den är katolsk, pratas på spanska, börjar klockan 21.30 och att det klappas högljutt lite då och då. Att prästen sedan bjöd på champagne inne på sitt kontor är nog heller inte någonting som sker så ofta i Sverige. 

Själva festen efteråt fungerar sedan under detta schema:

2300-0000 Mingel och brudparets dansanta intåg på minglet.

0000-0100 Tre rätters middag där inga tal existerar utan alla fokuserar på att äta så fort som möjligt så att festen kan börja.

0100-0230 Vals i tio minuter för att sedan övergå till studsande upp och ner. Det är även här det flygande brudparet kommer in i bilden. För det är inte så stor del av kvällen som brudparet sedan befinner sig med fötterna på marken.

0230-0330 Skärs tårtan upp, blombuketter och whiskeyflaskor kastas och dessertbordet dukas upp (som helt klart är min favoritdel av hela bröllopet). Dessertbordet står där sedan hela natten till allas glädje. 

0330-0600 sker någonting väldigt underligt på de argentinska bröllopen. Då börjar nämligen någonting som heter Carneval Carioca och härstammar från karnevalen i Rio de Jaineiro. Sambamusik spelas, karnevalhattar kommer på och det skakas rumpa så man är alldeles yr, saker slås i varandras huvuden och alkoholen flödar. Otroligt knäppt men också väldigt skoj.

0600-0700 på morgonen så tar gästerna sig hem och brudparet tar sig till hotellet. Alla alldeles färdiga och ofta har man ont precis över allt. 

Så här i efterhand så kan jag berätta att det här var en av de roligaste upplevelser som jag någonsin har haft och all denna hysteriska planering var helt klart värt det. Däremot så behöver jag nog vila i flera månader i efteråt....

För att ni lättare ska kunna förstå hur ett traditionellt bröllop i Argentina ser ut så bjuder jag här på en liten fotokavalkad från bröllopsfesten:

Två bröllop senare och de kan nu kalla sig Herr och Fru Lingonhjärta

På Bokomatens lilla uppmaning så kommer här en liten bröllopshälsning från en helt utslagen men nygift och väldigt lycklig bokbloggare. De här två veckorna fram till bröllopen har bestått mestadels av springande fram och tillbaka med papper hit och dit som ska stämplas och godkännas (jag) och fixandes med detaljer hit och dit för att festen inför de båda bröllopen skulle fungera som de skulle (min numera make). Fast nu idag är vi glada, trötta och ser fram emot en hel veckas turistande med både familj och vänner medan de finns kvar.

     Inte en rad har jag fått läst på mer än en vecka och jag har minst sagt både saknat er och mina böcker (som jag gått och klappat på lite då och då och lovat att komma tillbaka till så fort jag bara kan) men har glatts och gläds fortfarande av all bokbloggarkärlek och jättehärliga bokbloggarkramar som jag fått av er och även tre tokfina award som jag fått av Emmas Bokhylla, Fiktiviteter och Bokomaten som gjort mig nästan lika glad som bröllopet i sig. Fast det återkommer jag till senare i veckan. Jag återkommer också med ett ingående inlägg om hur ett argentinska bröllop går till och därav förklaringen till "de två bröllopen". Fram tills dess så bjuder jag på risregn från det första bröllopet.