onsdag 11 november 2015

Akrobaten av Jenny Forsberg

Ibland finns det böcker som gör en så vansinnigt upprörd. Det vara vissa händelser som upprör, ibland kanske det är själva handlingen i boken som gör en arg och ibland kanske man inte alls vet varför men man blir bara upprörd. I den här boken blir jag helt vansinnigt upprörd över beteendet hos vissa karaktärer. Ibland känner jag det som att jag ville slänga boken i golvet för att de var så otroligt irriterande. Fast ändå fortsatte jag att vända blad. Och fort gick det att läsa. Och jag läste och jag läste och jag läste och jag kunde inte sluta läsa. I början av boken så visste jag inte om jag blev upprörd över det faktum att jag tyckte att karaktärerna var dåligt uppbyggda eller om det var för att jag blir frustrerad över hur naiva vissa karaktärer var men ju mer jag läste ju mer insåg jag att jag blev upprörd över vissa karaktärer för att de påminde mig om människor som jag har min närhet som ibland beter sig på det här frustrerande sättet som vissa beter sig i boken.
     Den här boken handlar nämligen om Tom och hans familj. När boken börjar så har Tom precis återförenats med sin fru och sin familj och de är på semester i Goa. Man märker tidigt i boken att Tom inte är en speciellt sympatisk människa. Han är svindlare och lögnare på heltid som har trasslat in sig så i sina lögner att han inte vet vad som är sant och inte är sant. När vi möter familjen i Goa så märker vi redan att familjen är ganska så dysfunktionell. Leila, Toms fru är vansinnigt naiv och det är henne som min frustration mestadels riktar sig in på. Jag skulle helst av allt bara vilja ge henne en örfil så hon vaknar upp till verkligheten. Vi möter även deras barn Viktor och Anna som även de har sina problem och bekymmer. Anna är den rebelliska tonåringen och Viktor gör allt för att få sin pappa att se honom. På riktigt. 
     Ju längre in i boken som jag läste ju mer lugnade min frustration ner sig för jag märkte hur karaktärerna i boken utvecklades. Boken är också väldigt lättläst och språket är enkelt något som jag uppfattar kan vara svårt att få till bra men Forsberg lyckas alldeles utmärkt med detta. Jag gillar också att jag blir väldigt upprörd och irriterad av karaktärerna för när känslor skapas som är så starka över karaktärer så vet man att författaren har gjort ett bra jobb av att bygga upp dem. Jag gillar också att de på sina sätt är enkla för ofta i böcker är det lätt att kräva komplicerade karaktärer men ibland är livet mycket enklare än så. Det går omkring en herrans massa människor i världen som tänker, beter sig och agerar som Jennys karaktärer i boken och det är just det som gör mig så otroligt frustrerad. 
     Så summan av det hela är att när jag slog ihop boken färdigläst så gillade jag den skarpt. Det enda jag skulle kanske ha önskat är sisådär femtio sidor till så man kunde utveckla slutklämmen lite på boken. Samtidigt så gillade jag att den slutade med lite frågetecken så det är något som jag absolut inte skulle ändra. Tycker att det här är en bok som passar alldeles utmärkt för hängmattan eller uppkrupen i soffan under en filt. Tycker också väldigt mycket om titeln. Ett otroligt bra val på den här boken.


Kan köpas här och här
Rec.ex från Jenny 

tisdag 27 oktober 2015

Den ökända historien om Frankie Landau-Banks

Ibland dyker det upp böcker för unga vuxna som fullkomligt knockar ut en. Jellicoe Road var en sådan bok och Den ökända historien om Frankie Landau-Banks är helt klart en annan. E.Lockhart som även har skrivit den fantastiska boken Kanske är det allt du behöver veta (ja hon verkar gilla jättelånga titlar) är absolut en författare att hålla ögonen på. Den här gången ger hon sig in i den akademiska internatvärlden och vi får möta Frankie som, när vi träffar henne, är på väg att rent kroppsligt sett bli vuxen. Hon håller på att förvandlats från en alldeles alldaglig och vanlig ungdom till en ren skönhet. Frankie kommer tillbaka till skolan efter lovet och helt plötsligt har hon blivit populär utan att riktigt förstå varför och HAN har helt plötsligt blivit intresserad av henne. Han som aldrig ens tittat åt hennes håll tidigare.
     Då detta då är en internatskola så finns det även ett hemligt sällskap. Detta har Frankie varit medveten om innan men hon blir inte intresserad av den förrän då hon kommer i kontakt med den och inte kan gå med på grund av den fjantiga anledningen att hon är tjej. Frankie som inte riktigt kan acceptera detta påbörjar därför en avancerad plan och skrider till handling.
     Lockhart har återigen skrivit en fantastisk bok och lyckas med att hålla den smart och rolig samtidigt som den är intressant och tankeväckande för en yngre läsare. Boken behandlar nämligen genusfrågor på ett sätt som inte blir torrt eller ointressant och jag gillar Frankie som är intelligent men samtidigt en helt vanlig tjej. Jag blev vansinnigt förtjust i den här boken och fastnade redan enbart några sidor in. Sen hoppas jag innerligt att Lockhart kommer skriva många fler böcker för jag gillar starkt hennes stil. Och sen gärna fler internatmiljöer. Det kan man väl få be om lite extra?!

Fler som läst är bland annat: Bokfreak, Fiktiviteter, Enligt O

Finns att köpa här och här.
Rec.ex Lavender Lit

måndag 26 oktober 2015

Vad hände här då? (Lägesrapport)

Titta in lite på bloggen och upptäckte med fasa att det var en hel månad sedan som jag skrev i den. Och jag som gått runt och trott att jag bara haft ett litet uppehåll på en vecka eller två. Men ibland kommer livet i vägen. Läst har jag i alla fall gjort så det står hejvilt till. Så nu kommer recensionerna att hagla. Eller kanske inte hagla. Lite spontant dyka upp kanske? 
     Men vad har jag gjort då förutom bebis och jobb och läst? Jo det har blivit en hel del Vampire Diaries. Ganska så dåligt och bra på en och samma gång och det är rörigt nu i säsong 5 men jag kan inte sluta titta. Sen har Herr Lingis även bokat biljetter till del två av Mockingjay i 3D. Hur mycket jag ser fram emot det går inte att beskriva tror jag. Mycket!!!! Sen har jag även bakat en hel del. Älskar att baka. Och sedan har jag även satt igång min vardagsmotion med att gå minst 10 000 steg per dag, kontorsråtta som jag är. Totalt obokiga grejer men saken är den att böckerna kommer vi prata om sen. Så fram tills bokrecensionen av den första lästa boken som står på kö blir publicerad så ska jag sätta på ett avsnitt av Vampire Diaries, baka något gott och gå 10 000 steg samtidigt.  

tisdag 22 september 2015

En sång från havet - Myspys på hög nivå

Som ni kanske redan märkt så har jag gått och blivit lite förälskad i Katherine Webbs böcker. De är precis sådär lagom myspysiga och lättlästa om man känner för att krypa ner under en filt och bara få gosa ner sig i en alldeles lagom spännande och härlig berättelse. Detta är den tredje boken jag läser av henne och en fjärde ligger och väntar på mig i min kindle.
     En sång från havet handlar om Zach. Eller den handlar delvis om Zach som har ett litet galleri och är besatt av konstnären Charles Aubrey. För den här boken handlar minst lika mycket om unga Mitzy Hatcher som lever i södra England och även hon är besatt av konstnären Charles Aubrey. Fast sisådär 70 år tidigare. I den här boken väver Webb återigen samman två olika tidsperioder och människors öden och handlingar och lyckas skapa en berättelse som i alla fall jag har gått och tänkt på ett bra tag efter att boken var slut. Mycket för att jag har en hel del frågor som jag inte tyckte jag fick svar på men också för att jag tyckte mycket om boken rent generellt. Katherine Webbs böcker är lite melankoliska och jag misstänker att det är det som gör att de totalt fastnar hon mig. Jag gillar kombinationen av den där melankolin och de historiska återblickarna och jag misstänker också att Webb är precis lika galet förtjust i människoöden som jag själv är. Det gör lite ont i hjärtat att läsa om dessa karaktärer och jag blir väldigt frustrerad över hur vissa av karaktärerna reagerar på vissa saker och det tillhör också det som jag verkligen gillar med hennes böcker. De berör och är helt vansinnigt intressanta.
     Det här är inte min favorit av Webbs böcker men antagligen för att jag har så många frågor som jag inte får svar på. Fast det är ändå en bok som är riktigt bra och jag säger som både Vargnatts Bokhylla och Bokomaten, gillar man att läsa Kate Mortons böcker så kommer man garanterat gilla det här. 

Finns att köpa här och här.
Rec.ex: Historiska Media

tisdag 15 september 2015

Jag måste få prata ut lite



Alltså hur kan man gå från att mer eller mindre hata en TV-serie till att bli fullkomligt besatt? Jag kan nu nämligen inte sluta titta på den här serien och när jag inte tittar så tänker jag på den hela tiden. Och detta är alltså en TV-serie som jag fullkomligt skytt när den kan sänds på TV innan. 
   
Serien jag pratar om är denna:


9606839Japp! Det är Vampire Diaries jag pratar om. Av ren uttråkning satte jag på ett avsnitt för några veckor sedan när jag lagade mat och sedan dess har jag fnittrat, fasats, gråtit, skrattat och blivit så rädd att jag slängde grejer i golvet när jag tittat på det. Jag är dock bara inne i säsong nummer två så har en hel del att beta av. Vem vet, kanske ledsnar jag men jag är för tillfället helt besatt och fullkomligt road. 
     Fast ska jag vara riktigt ärligt så skäms jag lite också. Det känns lite som ett pinsamt guilty pleasure att titta på det här, för egentligen...egentligen, så är det här ju inte direkt bra. Egentligen! Men jag älskar det och kan inte hjälpa det så skit samma. Så jag kände att jag var tvungen att prata ut lite om det. 
    
    Så nu vet ni! Om jag inte skriver på bloggen så sitter jag hemma i TV-soffan och frossar.

torsdag 10 september 2015

Sagan om Turid - Kungadottern

Jag har fått dille på vikingar för tillfället. En stor anledning är nog för att jag tittar på The Vikings och älskar serien men den största anledningen är för att jag fick den stora äran att läsa Kungadottern av Elisabeth Östnäs för ganska längesedan och totalt fastnade för både ämnet och berättelsen. Kungadottern som publicerades för några dagar sedan är nämligen riktigt, riktigt bra.
     Jag ska nog börja den här recensionen med att säga att detta nog inte riktigt kan räknas som en riktig recension då jag är väldigt partisk till både författaren och boken. Däremot kan vi istället kalla det här för min alldeles egna partiska bokåsikt. Eller med andra ord: Läs boken för bövelen läs! För det här är bra. Skitbra rent ut sagt! Men jag har hållit mig ända tills nu innan jag valde att skriva någonting om den för jag ville så gärna skriva om boken när boken släpptes. Men nog om det.

     Turid är dotter till en vikingakung och styvdotter till en före detta sommartärna. Hon är trolovad sedan tre år med en ung viking från Hedeby som hon aldrig har träffat och anses nu vara vuxen fastän hon själv helst bara vill vara ung för alltid och lära sig att läsa och skriva romarnas alfabet. En dag blir hon tillkallad av Holme, mannen som var med när hon föddes, och på så vis så börjar Turids liv ta fart.
     Detta är en kort beskrivning av boken men mer vill jag inte berätta. Jag tycker om den här boken av många olika anledningar. För det första för att språket är fantastiskt. Snabbt så sätts man in i Turids värld genom att språket är så beskrivande och jag gillar skarpt att Östnäs inte har sparat på krutet när det gäller sin egna forskning om hur Turids värld skulle kunnat se ut. Detta märks nämligen på språket. Jag har läst väldigt många böcker för unga där språket har förenklats för att författaren verkar förutsätta att den unge läsaren annars inte kommer att förstå. Helt enkelt lite grann idiotförklarat läsaren. Antagligen inte medvetet men det är någoting som jag kan störa mig rejält på i vanliga fall. Själv fick jag många aha-upplevelser när jag läste boken och kände mig lite rikare på ord när jag läst klart, något som helt klart beror på all den bakgrundsforskning som Östnäs har gjort.
     Något annat som jag även gillar med den här boken är att hon låter Turid vara ung tjej och blir behandlad som det fast ändå är den starka personlighet hon är. Hon tar beslut som är vettiga och genomtänkta och Turid känns som en verklig person, inte som en romanfigur i en berättelse om vikingar. Jag gillar att det är en hel del action och händelser som gör den här boken extra spännande och samtidigt på något sätt lite rå och vass i kanterna. Och jag gillar också att jag ser väldigt mycket  fram emot bok nummer två nu för det säger en hel del om hur mycket jag gillar den här. Så jorå man kan nog lugnt säga att jag tycker att alla ska läsa den här boken oavsett ålder och oavsett om man gillar att läsa om vikingar. För det här är underhållande på många sätt och vis. För om man inte gillar vikingar så kommer man ändå att bli väldigt förtjust i Turid.

Boken kan man köpa både här och där.
    

tisdag 8 september 2015

Tisdagsångesten...

Något som kan pigga upp en helt vidrig tisdag är jag vet att jag kan läsa den här boken på väg hem på bussen:


Alltså hallå! Hur bra är inte den här boken? Är på sidan 63 och är helt kär redan så dra åt skogen vidriga tisdag.

onsdag 26 augusti 2015

Jag blir så arg!

Nu kommer ju den fjärde boken i Millenium-serien ut  (i de kommande dagarna om jag inte har fel) som är skriven av David Lagercrantz och argentinarna är så otroligt jättepepp ska ni veta. Det här är en bok som de allra flesta skulle kunna spendera en mindre förmögenhet på här för de äääälskar Millenium-serien. Så det förkovras nu i allt som har med Stieg Larsson att göra här. 

Men hörreni...

Vissa omslag borde förbjudas.

FÖRBJUDAS!!!





tisdag 25 augusti 2015

Just nu

Det var själva fan vad det går långsamt här hos mig. Ursäkta svordomen men det går så förbaskat långsamt med allt för tillfället. Och så ligger jag så galet efter igen med att svara på mejl och kommentarer men jag tar lite i taget så framåt går det i alla fall. Jag läser i alla fall. En sång från havet av Katheringe Webb är riktigt bra även om jag läser 10 sidor i taget och jag har en hel del som ligger på hög nu som jag bara vill kasta mig över. Men sedan är jag även väldigt distraherad av TV-serier för tillfället då min hjärna helt stänger av efter klockan 21.00 på kvällen. Just nu är det The Americans som vi mer eller mindre inhalerar hemma hos mig men vi sneglar även lite på Walking Deads spinoff-serie Fear the Walking Dead

Så vad säger ni som redan sett? Är den värd att se om man är en Walking Dead-fan?


Möblemangföretagsrecension



lördag 8 augusti 2015

Lördag morgon

När man helt plötsligt inser att bebis vill somna om när man har varit uppe sedan halv sex på morgonen och Herr Lingis sover.




När bebis och make fortfarande sover och både kaffe och bok ligger framför en.




Vad man planerar att göra.




Vad man egentligen gör

fredag 7 augusti 2015

Hemsökt: spökerier i Stockholms län

Tänk er kalla händer som sträcker sig efter er hals mitt i natten, eller varelser i skogen som förföljer er ljudlöst men ändå snabbt, eller att du vaknar av röster när du vet att du är helt själv i huset. Tänk er nu att detta sker på platser som du kanske passerar till jobbet varje dag.
      Det här är en bok som har tagit väldigt lång tid att läsa. Långsamt har jag tagit mig igenom berättelse för berättelse med rysliga inslag och jag har verkligen både myst och ryst igenom hela den här boken. Hemsökt är full med spökliga historier om platser som är för många av oss väldigt bekanta. Vi befinner oss nämligen i Stockholm med omnejd. Författaren Petter Inedahl har under flera år åkt omkring i Stockholm och samlat in över hundra berättelser som kan få vem som helst att bli mörkrädd och har lyckats skriva en bok som både är intressant om man gillar berättelser om hemsökta platser och intressant om man gillar historia. För även om berättelserna är korta så  ryms väldigt mycket i dem. Sedan är boken fylld med vackra foton vilket givetvis är ett plus.
     Jag tycker väldigt mycket om den här boken för det är en bok som man kan ha liggandes på nattduksbordet och gå tillbaka och läsa i utan att känna att berättelsera blir uttjatade. Jag har många favoriter men om jag ska berätta om en så är det spöket på Sigtuna Hotell som jag tänker på först. Antagligen nog för att jag känner väldigt bra till Sigtuna men också för att när man går i Sigtuna så kan man nästan känna av dess långa historia i luften man andas. Att Sigtuna skulle vara fullt med spöken skulle inte förvåna mig alls. Andra ställen som det berättas om i den här boken förvånade mig däremot men vill ni vet mer så tycker jag att ni ska läsa om det själva.

Förlag: Carlsson Bokförlag
Finns att köpa här eller här
Recex

fredag 31 juli 2015

Det gröna ljuset

Jag har en återkommande dröm. Jag skulle inte kalla det för en mardröm direkt då jag inte är rädd i drömmen utan den är nog mer en adrenalindröm. För den är fylld med action. Den börjar alltid med att jag står ute mitt i natten och ser upp mot himlen och betraktar stjärnhimlen. Född och uppvuxen på landet som jag är så har jag alltid älskat att göra det. Det finns ingenting vackrare än en stjärnklar natt mitt i vintern. Och när jag står där mitt i drömmen och tittar upp mot stjärnorna så ser jag helt plötsligt hur några av stjärnorna börjar röra på sig, börjar bilda formationer och hur helt plötsligt tusentals utomjordingar invaderar jorden med full fart. Detta är faktiskt en dröm som jag tycker om konstigt nog. Utomjordingarna är agressiva och invaderar utan tvekan och jag försöker fly men jag är aldrig rädd. Den här drömmen återkommer som sagt hela tiden och kanske är det en mental förberedelse för vad som kanske komma skall. För jag är nämligen absolut helt övertygad om att vi inte är själva i universum. 
     Och så inatt så hände det på riktigt. Precis ovanför Buenos Aires och var synligt hela vägen till Brasilien. Om ni vill veta vad jag pratar om tycker jag att ni ska gå in och se här. Även om ni kanske inte pratar spanska så kan ni i alla fall få se någonting helt otroligt vackert som fångades av väldigt, väldigt många människor vars bilder och filmer överflödar internet just nu.

(Tror i och för sig inte på riktigt att vi någonsin kommer bli invaderade av utomjordingar men det kan ju inte skada att vara lite mentalt förberedd. utifall att!)

onsdag 29 juli 2015

På tal om den där gungan...(Eller: Det Susar inte i Säven utan på Lekplatsen...)

...och då menar jag den här! Gungar helt av sig själv. Lite läskigt och otäck och jag tänker på IT när jag ser den där gungan. Men så är det ju bara fantasin som spökar. För inte finns det gungor på lekplatser som gungar av sig självt?
    JOHO det finns det visst det! (vrålar hon ut helt lyckligt!) För här i Argentina i en liten liten mini-stad längre ner i söder så finns det en väldigt omtalad lekplats där en av gungorna aldrig slutar att gunga. Det sägs att det är en liten pojke som ständigt gungar där och visst tillåter han dig att använda gungan men så fort du lämnar den så tar han tillbaka den. Känner du nackhåren resa sig? Mina står nämligen rakt upp nu för det finns otaliga vetenskapliga undersökningar för hur i hela friden den här gungan kan gunga på oavsett hur vindstilla det är. Till och med en stor amerikanskt TV-serie kom dit för att undersöka och ansåg sig lösa problemet med att det var vinden som gjorde det men gungan gungar fortfarande när det är helt vindstilla. 
     Argentinarna (i alla fall många som jag har träffat), som för övrigt är rätt så fascinerade av Sverige och den svenska kulturen (igen, många som jag har träffat), tycker att det är konstigt hur vi svenskar kan gilla spöken så mycket. Det stod nämligen här i en av de stora tidningarna för ett tag sedan om hur vart tredje svensk tror på spöken och många som träffat mig har varit chockade över den nyheten. Men ju längre jag bor här ju mer upptäcker jag hur otroligt vidskepliga argentinarna är, något som de har gemensamt med oss svenskar. De vill gärna inte tro men kan inte låta bli ändå medan svensken kanske tror mer öppet. Jo jag vet att jag generaliserar nu massor men det är den uppfattningen som jag har fått av min omnejd. Och härligt är det! Just därför kan jag även samla på mig en herrans massa spökhistorier från Argentina och tänkte nu i höst dela med mig några av dem till er. Jag har några på lut nämligen. Den ödsligt och ensamt gungande gungan fick ni på köpet.

     



måndag 27 juli 2015

När man skiter i allt annat för att bara läsa den DÄR boken...

Vissa böcker går bara inte att vänta med så jag släppte allt jag hade för händerna och slängde mig över Wylding Hall av Elizabeth Hand när den släpptes som e-bok förra veckan. Än så länge så tillhör den här boken till pågående läsning men jag var bara tvungen att skriva ett litet inägg och skrika ut min lycka. För det här är så bra!!!
     Tänk er stort öde hus, tänk er lite magi, tänker 70-tal, tänk er en musikgrupp och tänk er något som lurar i mörkret. Jag älskar Elizabeth Hand.





tisdag 21 juli 2015

Spökpoddar

Jag älskar allt som har med spöken att göra som ni nog redan vet. Så bara för att jag har varit frånvarande här på bloggen så betyder det inte att jag har varit spökfri. Tvärtom har jag ägnat mig en hel del åt spökerier. För spökhistorier och annat övernaturligt finns det gott om på webben. Själv har jag hittat en hel del podcasts som ägnar sig åt just det. Vissa är mer inriktade på rena spökhistorier och andra på övernaturligheter i allmänhet. Vissa poddar är otroligt populära och stora och andra mindre men ändå naggande goda. Och i och med att både ...med näsan i en bok och Vargnatt blev nyfikna på vad jag lyssnar på när jag nämnde det i det här inlägget så kommer här nu en liten lista:

1. Om man googla på ghost podcasts eller paranormal podcasts så hamnar man direkt hos Jim Harold. Jim Harold är den störste spökpodcastaren i USA utan tvekan då han ägnar sig åt flera olika spökpoddar av olika slag. Eller egentligen handlar det om övernaturligheter. Om man lyssnar på någon av hans poddar så får man räkna med en del saker som man kan störa sig rejält på. För det första är han enormt patriotisk. Kanske inte stör andra men jag stör mig en hel del på det. För det andra så blir man bombad med en massa konstig sponsringsreklam. Som till exempel så är det ett klädmärke som sponsrar honom som består av västar med tiotusentals fickor. Vilket då Jim talar om hur bra dessa västar är för att man får plats med så mycket däri. Som till exempel ficklampor, spökinspelarmakapärer och annat nyttigt för en spöktokig. Ja ni kanske förstår att man kan bli lite smått irriterad på det där. Fast samtidigt har denne Jim lärt mig så mycket! Ämnena är många och intervjuerna är intressanta. Han intervjuar allt från ghost haunters housewives till UFO-tokiga och till människor som letar partners på datingsiter för spöktokiga. Lättast att hitta hans bloggar gör ni via hans hemsida som ni hittar här. Kolla gärna in hans campfire podcast också där det berättas spökhistorier vitt och brett.

Så här låter det och så här ser han ut:


2. Om man är mer intresserad av rena rama spökhistorier dock så finns det andra podcasts som man ska lägga sin energi på. En av dem är en brittisk podcast som heter rätt och slätt Ghost Pod. Det här är läskigt värre och det kan bero på att även om spökhistorierna är ganska så läskiga så hjälper det inte att det låter som om man har hamnat mitt i The Woman in Black. Men det är också en trevlig pod att lyssna på. Antaglig beroende på samma anledningar. Här hittar ni dem.

3. Sveriges Radio har en jättefin liten pod om spöken som heter Creepypodden med Jack Werner. Det här är den enda som jag har hittat som är på svenska och det här är riktigt bra. Lite tråkigt är det bara att den är så kort. Cirka 20 minuter varje avsnitt. Jag hade önskat att den var i alla fall dubbelt så lång varje gång. Den här bloggen inriktar sin på historier som hittats på nätet och Jack Werner har även skrivit en bok som heter Creepypasta. Något som är också synd är att det finns väldigt få avsnitt ute än så länge. Fast den verkar lovande så den som väntar på något gott...Podden hittar ni här.

4. Och sist men absolut inte minst så har vi höjdpunkten. Nämligen podden The No Sleep Podcast. Hua mig säger jag bara. Det här är så bra! Och läskigt! Dess ursprung grundar sig i att det för flera år sen av en ren slump bildades en site på siten Reddit där vem som helst kan gå in och skriva spökhistorier. Vad jag är väldigt imponerad av är hur duktiga författare dessa människor är. Ibland funderar jag på om vissa inte är kända författare som till exempel Stephen King som sitter framför dator och skriver loss lite. För det här är bra. Och i och med att den här siten blev så stor och så bra så föddes podden The No Sleep Podcast där dessa spökhistorer berättas. Om man gillar spökhistorier så rekomenderar jag den här podden starkt. Här kan ni hitta den.

Sen finns det många fler podcasts om spöken och övernaturligt men de här är helt klart de bästa. Hoppas att ni hittar något ni gillar. Och blir alldeles ruggigt skrämda!

lördag 18 juli 2015

21 påståenden om mig

Nu när jag är tillbaka igen i bokbloggsvärlden så tänkte jag att det kan passa fint med att uppdatera en liten presentation av mig själv och hittade den här hos Eli som i sin tur hittat den hos Boktok 73, som i sin tur hittat den hos Monika, som i sin tur hittat den hos Kattugglan. Rolig är den så häng gärna på. 

Jag heter Anette/Nettan.
Jag är för tillfället i mitt nya fixade lilla jättefina kontor.
Jag är bra på läsa, gosa med lingonkarten, lösa problem, göra flera saker samtidigt, fokusera på allt det fina i livet, dricka kaffe och sy om saker.
Jag tycker inte om att prata i telefon. Får alltid ont i örat.
Jag är dålig på bollsporter. Spelade fotboll i 5 år som barn och det enda mål jag lyckades göra var ett självmål.
Jag läser gärna, mycket, flera böcker samtidigt och helst hela tiden.
Jag gillar när böcker har fina omslag. Köper ofta bara på omslaget och blir sällan besviken.
Jag sjunger gärna och ofta och kanske inte alltid så bra.
Jag älskar naturen. Skulle kunna flytta ut i skogen och bli eremit om det inte vore för att jag också är ganska så social.
Jag är inte speciellt bra på att laga mat. Tycker också att det är pisstrist.
Jag föredrar katter framför hundar men planerar ända att skaffa två gigantiska fluffiga hundar.
Jag tycker om när människor visar ödmjukhet och medmänsklighet.
Jag är beroende av kaffe och choklad och böcker. Och min familj såklart.
Jag har på mig pyjamas då någon liten en här bestämde sig för att vakna i ottan.
Jag dricker kaffe och vin beroende på tidpunkten på dagen. Just nu en herrans massa kaffe.
Jag lyssnar på Koop just nu men annars en hel del spökpoddar.
Jag blir arg på människor som går långsamt på trottoaren. Försöker jobba på det men finns det någon mer irriterande? (Hälsningar från en som helst joggar genom stan.)
Jag blir rädd av intolerans, ignorans och rasism.
Jag önskar en massa saker men just nu skulle en semesterresa till Karibien sitta fint.
Jag är pinsamt dålig på att ha tålamod med saker som jag tycker är tråkiga.
Jag är uppväxt på västgötaslätta vid skogsbrynet.

torsdag 16 juli 2015

I am back!

Det kanske ni redan har märkt men hej hej hej på er! Lusten sprudlar och mitt lilla kontor är inrett och nu finns det även lite tid för skrivande. Lingonkarten är över sex månader, jag har gått tillbaka till lite kontorstid och jobbar nu inte enbart hemifrån med bebis på ena armen och andra armen som försöker nå datorn (hade nästan kunnat få döda för att få vara lite mammaledig hemma i Sverige) utan jag har fått lite egentid helt plötsligt. Och den vill jag spendera med er! Har så mycket idéer och så mycket skrivlust att jag helst vill skriva allt på en och samma gång. Fast i och med att det inte går så skriver jag nu istället flera inlägg samtidigt.
     Så hej på er! Det är helt underbart att kunna vara tillbaka på riktigt!


onsdag 15 juli 2015

Bokhyllefröjd!

Min älskade bokhylla! Som jag har väntat på dig i flera år. Och här är du äntligen!

Som jag har pysslat med mitt lilla kontor. Det har målats och putsats och satts upp hyllor och ordnat belysning och framför allt har det valts tema. Kanske föga förvånat så blev det naturtema i mitt kontor och bokhylleväggen blev mossgrön. Och vad jag har grejat med böckerna! Ser det tunt ut tycker ni? Det är bara för att jag har lagt in böcker efter magkänsla och kärlek (och bara presenterar två hyllor så länge tills jag är riktigt nöjd med de andra). Vissa böcker behöver luft och rymd för sin storhet och det är även precis så som jag har sorterat in mina böcker också. Min bokhylla behöver inspirera och skapa en viss känsla. Totalt kaos för andra människor men för den här boknörden fullkomligt vettigt. De andra böckerna som än så länge inte fått plats får ligga i bokhögar och invänta sin egna hylla. Så enkelt är det bara. 

Stephen King har fått en egen liten hylla. Det ser dock ut som om jag jag extremt få King-böcker nu. Det måste jag göra något åt på direkten.








Även en spökhörna håller på att ordnas men än så länge är det mest de här två som får visa vägen.

Allting har sin tid. Men glad är jag. Och här sitter jag nu och spinner.



tisdag 14 juli 2015

Prioriteringar för en boknörd (Eller hur i hela friden resonerar man?)

...när man prioriterar bort det fina fotot på sin goa lingonkart i bokhyllan för att favoritböckerna inte får plats och tycker att det är fullt naturligt. Bort med ungen liksom. Här ska mammas favoritböcker ta plats. Så det så!

Lewismannen

Jag kan nu efter andra boken av Peter May säga att jag är galet förtjust i hans böcker. För de är lättlästa, intressanta plus att de utspelar sig i en miljö som är fantastisk. Detta är ju andra boken i en trilogi så om ni inte har läst May´s första bok Svarthuset så tycker jag nog att ni inte bör läsa vidare här för en och annan spoiler kommer säkert att dyka upp då det nästa är omöjligt att skriva om en trilogi utan att spoila lite.
     I den här boken år vi återigen träffa Fin som numera är en före detta poliskommissarie. Han är precis nyskild och kommer tillbaka till öarna för att börja om och för att umgås en del med Marsaili och hennes son. Ungefär vid samma tidpunkt som Fin kommer tillbaka hittas en kropp som visar sig vara släkt med Tormod, Marsailis far. Tormod som har drabbats av demens kan därför inte utfrågas utan lite eftersom nystas Tormods liv upp som inte alls är som han själv i hela sitt liv har hävdat utan någonting helt annat. Just att vi för följa Tormod så mycket i den här boken är just det som gör hela boken så fantastisk för mig. För att få följa hans tankar i hans sjukdom är på något vis väldigt fint skapat av May och för de som har någon nära och kär med samma sjukdom så kan jag rekomendera den här boken starkt oavsett hur sant eller osant det nu kan vara. Tormod och Fin umgås en del tillsammans och även om Tormod lever i det förflutna så är deras relation ganska så fin. Fins och Marsaili sons relation är däremot ganska så stel som man kan tänka sig och här saknar jag nog ändå en liten utveckling i relationen fast misstänker att den kommer utvecklas ordentligt i den tredje och sista delen.
     Så för att sammanfatta den här lite spretiga recensionen så är det här rent utsagt skitbra. Peter May skriver nämligen väldigt komplett då han lyckas skapa miljöer, karaktärer och känslor som håller hela vägen. Jag längtar nu väldigt mycket efter att få läsa trean och har ni själva inte läst ettan ja då tycker jag att ni ska ta och göra det nu.

Förlag: Modernista
Finns att köpa här och här
Rec.ex

onsdag 17 juni 2015

How to make a boknörd lycklig!

Scenario:
(För den normale argentinaren)

Copa cop är igång (Sydamerikas svar på EM). Klockan är 20.30 och Argentina spelar mot Uruguay något som är nästan lika stort som att spela mot Brasilien. Spelarna går in på plan hand i hand med små barn, radar upp sig och ställer sig beredda. Den argentinska nationalsången går igång och spänningen är olidlig...och så PANG! Så går strömmen!

Ni kanske kan tänka er avgrundsvrålet i mitt bostadsområde!
Det vrålas och svärs i ett annars totalt knäpptyst bostadsområde och maken håller på att kolavippa av irritation. Strömmen verkar inte komma tillbaka.


Scenario:
(För boknörden)

Copa cup är igång (Sydamerikas svar på EM). Klockan är 20.30 och Argentina spelar mot Uruguay något som är nästan lika stort som att spela mor Brasilien. Spelarna går in på plan hand i hand med små barn, radar upp sig och ställer sig beredda. Den argentinska nationalsången går igång och spänningen är olidlig...och så PANG! Så går strömmen!

Ni kanske kan tänka er glädjevrålet inom boknörden! Bebisen har precis somnat. Maken blir tokstressad och går och lägger sig. Det vita vinet som bara boknörden gillar har minst två glas till att fylla och kindlen har minst halva batteriet kvar. Strömmen verkar inte komma tillbaka.

Halleluja!!!

torsdag 11 juni 2015

Om du vågar

Jag önskar så att jag inte var så här otrevlig när jag var tonåring. För det här är verkligen inga trevliga ungdomar som vi får träffa i Om du vågar av Megan Abbott. Addy och Beth är bästa vänner och ingen i hela världen kan ge sig på dem. De är cheerleaders och ouppnåeliga och inga är så fantastiska, så coola och så snygga som de är. Beth är den självklara ledaren och Addy är hennes trogna löjtnant och tillsammans terroriserar de sin omgivning samtidigt som alla antingen vill vara dem eller vara med dem. En dag kommer det en ny cheerleading coach till skolan och Addy och de flesta av skolans cheerleaders avgudar den nya coachen medan Beth vägrar att låta sig charmas. Och på så vis börjar en viljekamp utav dess like.
     Jag har läst på flera ställen att Abbot är väldigt duktig på att skriva om "mean girls" och nu förstår jag vad alla pratar om. För det här är mörkt och skitigt och alldeles fantastiskt otrevligt. De här gestalterna är så galet osympatiska att man som läsare mår lite (sympti-)illa (mycket svält och kräk i den här boken) samtidigt som jag inte kan sluta läsa för att det är så bra. Det är lite som att läsa Gillian Flynn fast inriktat mer på unga vuxna. Sen är det här också väldigt bra skrivet. Intrigen i den här boken är också väldigt bra och den fungerar lite som en deckare och som en psykologisk thriller fast ändå inte. Det är inte handlingen som är obehaglig. Det är dessa ungdomars psykologiska inre. Så jorå det här är riktigt bra och jag antar att jag nog inte behöver nämna att jag klickade hem The Fever efter att jag lästa bara halva boken.    
     Jag vet faktiskt att jag inte var i närheten av att vara så hör vidrig som tonåring. Jag var ganska så snäll. Men däremot är det otroligt spännande att läsa böcker om ungdomars dolda och mörka inre. För det här är riktigt mörkt och skitigt och jag ser fram emot att få läsa många av Abbotts böcker nu i framtiden.

Förlag: Bokfabriken
Köpa kan du till exempel göra här och här.
Rec.ex

torsdag 30 april 2015

One upon a time...

Lingonkart i all ära och ljuvligt som det är...men tänk den som kunde få skrämma upp sig ordentligt med en riktigt otäck bok i flera timmar...

torsdag 23 april 2015

Här firas internationella bokdagen minsann!

Sovandes över datorn...
Kanske råkar fingrarna klicka hem några böcker i sömnen.
Man vet aldrig...

onsdag 22 april 2015

Som om jag vore fantastisk

Som om jag vore fantastisk är den tredje boken i Sofia Nordins fantastiska apokalyptiska serie där en feber tagit död på de allra flesta människorna i världen. I den här boken får vi följa Ella och Nora som gett sig ut i Sverige för att leta efter andra överlevare och det är Umeå som de har ställt in siktet på då de vet att det där finns andra som har överlevt precis som dem. Vägen till Umeå är lång och svår och de möter en del hinder på vägen. Den här gången är det Ellas tankar som vi får ta del av och här får vi möta både existentiell ångest och vanlig tonårsångest och det är en av de saker som gör att jag verkligen gillar de här böckerna. Och även en av de saker som gör att de känns så verkliga.
     De här böckerna är ganska så korta men är samtidigt otroligt välarbetade. Det finns något romantiskt med postapokalyps och jag tycker att Nordin har fångat det väldigt bra genom sin berättelse. Det här med att människan har dömt sig själva och att naturen tar hand om sig själv. Det är också väldigt härligt att läsa om vanliga tonårsproblem i en ovanlig situation och på så vis får vi lära känna personerna i berättelsen ordentligt. Min favorit av de här tre böckerna är helt klart den första boken men de andra två kommer inte långt efter. Vad jag däremot är lite orolig över är att jag någonstans läste att det bara blir tre böcker, att det är en trilogi. Fast det hoppas jag verkligen inte för jag bara måste få veta hur det går nu. 


söndag 12 april 2015

Ett livstecken

Nej jag har inte slutat blogga. Jag har bara fullt upp med att hålla näsan över vattenytan med bebis och heltidsjobb så när jag har tid över så försöker jag vila så gott det går. Inte heller hinner jag läsa. Total katastrof! Och jo jag vet att ni kanske har tröttnat på mina klagoinlägg och löften om framtida bloggning så den här gången lovar jag ingenting. Bara att jag inte ledsnat på min blogg eller på att läsa. Jag behöver bara hitta en rutin. Så när den är funnen så återkommer jag på riktigt. Tills dess får ni nöja er med någon recension här och där. Och kanske en och annan Bokorelaterad bild...

tisdag 10 mars 2015

Dödlig besatthet och pinigt sex

Det här är den andra Nora Roberts-boken som jag ger mig på någonsin och här gången blev det en av hennes mysdeckare. Blå Dahlia var jag lite tveksam till när jag läste den så när jag fick tillfälle att läsa Dödlig Besatthet så tackade jag glatt ja. För är man en storsäljare som Nora Roberts så måste hon ju ha någonting speciellt. Något som jag själv inte upptäckte när jag läste Blå Dahlia
     I Dödlig Besatthet så träffar vi Lila. Hon är författare och professionell hemmavakt. Hon tar hand om hem vars ägare är på semester. Därför har hon heller inget eget hem och livnär sig bra som författare då hon alltid har tak över huvudet, får betalt för det plus har tid att skriva. Lila är otroligt fascinerad av människor. Så fascinerad att hon alltid har en kikare med sig som hon använder för att kunna kika in i andra människors liv och en kväll då hon sitter med sin kikare så blir hon vittne till ett mord. 
     Ashton är konstnär och när Lila och Ashtons vägar möts så skapas en underlig vänskap. Tillsammans ger de sig ut på jakt efter mördare och antikviteter och under de fyrahundra sidor som den här boken består av blir det aldrig en lugn stund.
     Jag är lite kluven till den här boken. Jag kan nämligen hitta en hel del att klaga på. Fast sedan var jag samtidigt helt fast i boken och när jag inte läste den så gick jag runt och funderade på vad som skulle hända och vad som har hänt. Faktiskt otroligt underhållande. Jag skulle ju inte vilja påstå att Nora Roberts är en direkt tajt författare som till exempel King där språket är något helt fantastiskt men det är hennes berättelser som gör att i alla fall jag totalt fastnar. Det här är perfekt underhållning när man behöver något lätt och fluffigt och kan absolut tänka mig att läsa fler böcker av henne nu. Däremot måste jag bara nämna att sexscenerna var lite...eh...för romantiska för mig. Det användes ord som var alldeles för puttinuttiga. Så pass att jag tyckte det var pinsamt. En stor eloge till Carla Wiberg som har översatt boken för det kan verkligen inte ha varit lätt att översätta det här. Och då är jag inte en person som är direkt pryd eller tycker att det är det är jobbigt att läsa sexscener i vanliga fall. Fast om man kommer över att det är pinsamma sexscener i den här boken så rekommenderar jag den absolut. 
     Mer deckarfluff till folket säger jag bara. Eller i alla fall till mig.

fredag 6 mars 2015

Jag tar bussen med de andra


Ni kanske börjar undra vad det är för underliga böcker som jag recenserar nuförtiden då det kanske verkar som om jag går utanför mitt intresseområde. Fast då ska ni veta att det gör jag inte. Går utanför mitt intresseområde alltså. Jag befinner mig nämligen så långt inne i det området som jag kan komma då jag läser en bok som Jag tar bussen med de andra, som är en bok full med citat av Påven Franciskus. För det första så är jag religionsvetare och för det andra så bor jag i Argentina där Påven kommer ifrån. Denne man är nämligen omåttligt populär här och det var han långt innan han blev Påve.
     När den vita röken steg ur skorstenarna i Vatikanen och Kardinal Bergoglio utvaldes till ny Påve satt jag mitt på motorvägen Panamericana utanför Buenos Aires. Bilar började tuta något vansinnigt mycket och människor skrek i radion av glädje. Bergoglio som han egentligen heter är nämligen en man som är otroligt populär här för att han anses vara totalt orädd i ett land där människor konstant är rädda. Argentina är ett land som knappt håller näsan ovanför vattenytan och har mer eller mindre alltid varit det. Bergoglio däremot är en man som alla oavsett religiös, ekonomisk eller social bakgrund anses vara hjälte. Visst är han religiöst konservativ men han både skyddar de fattiga och helt orädd ger sig in i de mest fattiga och farliga områdena i Buenos Aires för att besöka människor och för att se hur de har de. Jag har personligen aldrig hört någon nämna ett ont ord om honom. Så jo ni kanske kan förstå hur det jublades här när han blev vald till Påve.
     Det här med att han är helt orädd märks såklart nu när han är Påve. Det har varit väldigt roligt att se hur världen reagerat på honom och hans åsikter. För mig som religionsvetare är det därför väldigt intressant att läsa citat av honom i den här boken. Den ger en bra bild av hur han är som person och hans uttalanden. Boken är också ett roligt komplement till alla historier som florerar i samhället här om honom. För historier om honom finns det massor av. Om hur han ringer hem till människor istället för att svara via mejl eller hur han smyger ut på nätterna i vanliga kläder för att umgås som helt vanlig människa till de som behöver hjälp. 
     Själv är jag inte religiös men oavsett om man är det eller inte så så kan man ju lugnt påstå att den nya Påven inte är rädd för förändringar och jag misstänker att det var en stor anledning till att han valdes till Påve. 

Rec.ex: Libris Förlag

 

torsdag 5 mars 2015

Och långsamt går det…

Ja det var verkligen inte lätt det här. Att jobba hemifrån och samtidigt gosa med tvåmånadersbebis. Sen hinna läsa och blogga på det. Det enda som fungerar väldigt bra är läsandet för ammar gör man ju hela tiden plus att jag även har börjat använda word för att blogga. Visserligen kan man inte lägga upp bilder men man kan spara bloggposterna som draft och då känns det ändå väldigt smidigt tycker jag. På så vis kan jag också lätt skriva utan att vara uppkopplad. För blogglusten finns där absolut. Och sedan så har jag tre stycken recensioner på gång som jag pular på lite då och då mellan jobb och amning och gos. Men jag är dödstrött just nu så recensionerna får vänta lite till med att bli klara.
     Nu ska jag gå och gosa. Hej hopp så länge.

torsdag 26 februari 2015

Utifall ni undrar...

Ifall ni undrar varför det är så tyst här på bloggen den här veckan så är det för att vi njuter av sista veckan mammaledigt här hemma. Här får man nämligen bara tre månader så på måndag är det dags igen. Visseligen ska jag jobba hemifrån nu men ändå. Önskar att jag bodde i Sverige just nu ska ni veta. 

     Så vi gosar här hemma nu och när vi inte gosar och lingonkarten sover så läser jag eller tittar på Gilmore Girls. Ibland tar vi också långa promenader. Som vi ska göra nu. Så jag återkommer nästa vecka igen. Med flera recensioner och annat bokigt.

lördag 21 februari 2015

Just nu!

...gräddar jag frukostvåfflor samtidigt som jag läser "Dödlig besatthet" av Nora Roberts och är helt hooked i boken. När jag läser boken har jag svårt att släppa den och när jag inte läser så går jag runt och tänker på den. Helt klart en underhållande bok. Det är nästan så att jag längtar till nattamningen av min lilla lingonkart här hemma så jag kan läsa i mörkret. Än så länge har jag bara läst halva så recension kommer senare. Och nu ska jag ägna mig en stund åt våffelätning. Och bebisgosande.

torsdag 19 februari 2015

Hjältedax

När det nu finns så mycket hat i världen så är det skönt att få läsa en bok om verkliga hjältar. Och då pratar jag inte om de självklara hjältarna som man tänker på när man tänker just på en hjälte utan de där hjältarna som ofta varken syns eller hörs. Ola Larsmo och Brian Palmer har skrivit boken 101 Historiska Hjältar där de har uppmärksammat 101 stycken personer som har räddad människor och kämpat för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter med sina egna liv som insats. Flera av dessa människor känner vi till men de flesta av dem är i alla fall för mig helt okända.
     Den berättelsen som jag nog mest fastnade för och som förvånade mig av alla dessa berättelser är berättelsen om en person som för mig var helt otippad som människorättskämpe. Nämligen Albert Göring. Naziledaren Hermann Görings bror. Albert kallade Hitler öppet för fähund och hjälpte människor att fly från nazisternas och gjorde allt i sin makt för att hjälpa människor och då pratar vi alltså om en man vars bror skapade Gestapo. Han utnyttjade det faktum att han var Hermanns bror och skapade en underjordisk verksamhet för att hjälpa människor undan nazismen och allt detta kom han undan med och även skyddades av sin bror. En väldigt intressant berättelsen om en väldigt orädd man.
     Det är en otroligt välskriven och bra bok men vad annat kan man förvänta sig av dessa två som författare. Det är även en bok som behövs då vi lever i en värld som är väldigt egoistisk och där mänskliga rättigheter inte direkt är en prioritet i många delar av världen. Det här är en bok som man gärna har liggandes bredvid sängen för att läsa lite då och då för det tar ett tag att ta sig igenom boken. Främst för att det är både upplyftande och ledsamt att läsa om dessa människoöden. men också för att det verkligen är en bok som inspirerar.

Rec.ex: Historiska Media

tisdag 17 februari 2015

Av en annan värld - Katherine Webb

Det här är den andra boken som jag läst av Katherine Webb och återigen blandas dåtid med nutid där journalisten Leah börjar undersöka en soldat från första världskrigets liv och berättelse då han hittas i en krigsgrav med ett brev i fickan som fångar hennes uppmärksamhet. På så vis får vi ta del av både Leahs liv och soldatens berättelse i början på 1900-talet. Vi får träffa Cat Morley som är en rätt så speciell och underlig tjänsteflicka och som kommer till sin nya arbetsplats på en prästgård och Robin Durrant som är teosof och som är ditbjuden av självaste prästen. Deras vägar möts på ett minst sagt underligt sätt och livet på prästgården blir inte riktigt som värdfolket tänkt sig.
     Jag har hemskt svårt att skriva någonting vettigt om den här boken vilket alltid händer när jag tycker att någonting är helt obeskrivligt bra. För den här boken är helt fantastisk! Berättelsen är enormt gripande och karaktärerna är välskrivna och samtidigt komplexa. När jag väl började läsa så var det helt omöjligt att lägga den ifrån sig och det här är en av de böcker som jag på senaste tiden läste ut väldigt snabbt. Jag tycker även att utförandet av boken är väldigt bra då den levererar exakt det man som läsare vill ha när man läser den här typen av böcker. Att kombinera nutid med dåtid är inte enkelt och det kan lätt bli platt men Webb kan verkligen konsten att fånga läsaren och hålla fast hen i sitt grepp. 
     Jag har läst en hel del dåliga recensioner när det gäller den här boken vilket förvånar mig men jag antar att det beror på vad man som läsare förväntar sig av boken. För visst är det inget som kanske passar in under en nobelpriskategori men vill man läsa historisk romanfluff så är det här något jag absolut rekommenderar. Jag älskar den här boken helt enkelt. Och vill läsa många fler böcker av Katherine Webb. Helst nu på en gång!

 

lördag 14 februari 2015

Chucky is alive!

Jag fortsätter här på min serie elaka dolda kameranskämt från Brasilien. Alltså man kan ju undra vad det är för fel på brasilianarnas humor. Ju elakare det är desto roligare är det tycker de. Sen lägger de ner så mycket jobb att utföra de här dolda kameranskämten att det är helt otroligt. Men jag måste medge att jag skrattade lite när jag såg den här. Fast stackars barn. De kommer ha mardrömmar för resten av sina liv... 

 

fredag 13 februari 2015

I mustache you some questions

Tänk! Här har man varit borta i evigheter så blir man taggad i en rolig enkät när man kommer tillbaka av Carolina. Tack! Det var precis vad jag behövde. Speciellt också då detta är en mustaschutmaning. Hur knäppt och härligt är inte det?



Four names that people call me (other than my real name):
  • Nettan (Mitt medfödda sneknamn som familj och vänner från barndomen kallar mig)
  • Ane (Ett av de smeknamn som jag fått här i Argentina då Anette är ett jättesvårt namn att uttala tydligen...)
  • Anetta (Också ett av de smeknamn som jag fått här...)
  • Anettski (Smeknamn som jag fått av bästaste bästis)

Four jobs I have had:
Bara fyra? Har haft massor med konstiga jobb då jag faktiskt med glädje har provat på de mesta.
  • Dagisfröken
  • Truckförare
  • Hår och Make upp stylist
  • Tygklippare

Four movies I would/have watched more than once:
  • Alla X-men filmerna (Så klart!!)
  • Leathal Weapon 1 (Lite skämmigt men kan alla replikerna utantill...).
  • Super Bad (Den här om den under får mig alltid att skratta så jag gråter. Otroligt dumma och roliga.)
  • Take him to the Greek (STROKE THE FURRY WALL!)


Four books I would recommend:
  • The Shining av Stephen King (Såklart!)
  • We have always lived in the castle av Shirley Jackson (Bästa boken i hela världen)
  • Av en annan värld av Katherine Webb (Har precis läst ut och älskade)
  • The winter people av Jennifer McMahon (Fantastiskt bra bok)

Four places I have lived:
  • Stockholm (Älskade Stockholm)
  • Göteborg (Ok gillar Götet också...)
  • Cordoba (I Argentina)
  • Buenos Aires (Det här räknas för nu bor jag utanför på landet.)

Four places I have been:
  • Filippinerna
  • Dominikanska Republiken
  • Miami
  • Brasilien

Four places I'd rather be right now:
  • San Diego/Los Angeles (On a road trip. Det är en av mina stora resedrömmar.)
  • Karibien (Vill alltid vara i Karibien. Hela tiden. Jämt!)
  • Grekland (Vem vill inte vara där?)
  • Södra Frankrike (Här ska trampas vindruvor.)

Four of my favourite foods:
  • Sushi
  • Indiskt
  • Asado
  • Våfflor (Japp! Är våffeltokig!)

Four TV-shows that I watch:
Bara fyra val här med? Här hemma tittar vi konstant på serier #haringetliv)
  • Walking Dead
  • Sons of Anarchy
  • American Horror Story
  • Vikings

Four things I am looking forward to this year:
  • Lingonkartens utveckling
  • Att vi ska påbörja Outlander TV-serien här hemma snart
  • Jennifer McMahons nya bok som kommer i augusti (Peppen!!)
  • Kate Mortons nya bok som kanske ska komma i september (Superpeppen!!!)

Four things I am always saying:
  • Åh jag säger så smarta saker hela tiden så det är så svårt att välja det smartaste! (I wish!)

Four people I tag:

onsdag 11 februari 2015

Otäck och obehaglig och alldeles fantastisk!

Att jag älskar Stephen King kanske inte är någon hemlighet direkt så när den här boken kom ut så kunde jag inte låta bli att slänga mig över den. Jag lade faktiskt allt jag hade åt sidan och bara läste och läste, höggravid och dan. För den här boken gick det undan att läsa. Det är King när det är som riktigt bra för det bästa med den här boken är hur han berättar sin historia. 
     Den här boken handlar om Jamie och hur Jamie träffar pastor Charles Jacobs. Första gången de träffas så är Jamie sex år och de fattar tycke för varandra direkt. Deras vägar fortsätter att mötas genom livet och boken handlar egentligen om deras relation. Och om Pastor Jacobs underliga hobby. 
     Det här är en riktigt obehaglig bok. Ska jag vara ärlig så var jag lite omskakad när jag läst klart den. För den smyger sig på en och när man tror att man är trygg så slänger sig obehaget över en. Berättelsen är också väldigt enkelt utformad och det här är King när han är som allra bäst. Jag är nämligen väldigt förtjust i de där böckerna där han skapar en miljö och gestalter som man som läsare verkligen får lära känna. Men som sagt, den här boken är otäck. Det lustiga var att boken är ganska så lunkande i sin takt att jag var tvungen att googla runt lite för att se om den här boken verkligen var otäck och jag blev förvånad över hur otäck så många läsare tyckte att den är för för mig var den inte alls det. Tills det väl gällde. För då fanns inge återvändo längre. Den är så smygig att man har ingen aning om egentligen när det väl inträffar men när det väl inträffar, då är det för sent. Det är nästan så att den borde ha en varningstriangel. Jag läste till och med att King själv anser att detta är en av hans mest otäcka och att när den väl var färdigskriven så ville han bara lägga den åt sidan och glömma den.
     Så jorå! Jag rekommenderar den här boken starkt. Men läses på egen risk helt klart...



måndag 9 februari 2015

Thales Värld

Den här recensionen har verkligen låtit vänta på sig. Faktiskt i ett helt halvår om jag har räknat rätt. Ibland blir det bara sådär att vissa recensioner hamnar lite på sidan om. Och då har det ingenting alls att göra med att boken i sig är dålig. Man har egentligen bara varit väldigt disträ och kanske skrivit en halv recension som sedan blivit liggande. Och ju mer tiden går ju svårare är det att skriva klart. Men nu äntligen är den här.
     Thales Värld av Nicklas von Matérn är en bok med flera ganska så otrevliga noveller. Otrevliga för att de är ganska så psykologiskt obehagliga. De kryper en in på skinnet och skakar om en lite som läsare och det, i min bok, är ett riktigt bra betyg. Några av de här novellerna lämnar slutet öppet och även det är någonting jag gillar. Jag föredrar nämligen att noveller lämnar någonting till läsaren än att de ger ett ordentligt avslut något som kan bli lite konstigt då de handlar om korta noveller. Varje novell är som sagt ganska så mörk i sin framtoning men mest av allt så gillar jag språket.  För det är ett vackert språk som målas upp och det märks att von Matérn är duktig på att kombinera ord.
     Min favoritnovell var helt klart Ljudmördad. Först och främst för att det är en riktigt bra novell med en intressant historia och bra uppbyggnad men också för att den kunde jag verkligen relatera till personligen då huvudgestalten i novellen plågas av ljud. Jag är själv väldigt ljudkänslig men kanske inte lika ljudkänslig som personen i novellen som plågas något enormt av de ljud som omringar honom.  
      Överlag så är det här riktigt bra noveller med bra variation i sina teman och som jag tycker ska läsas om man gillar berättelser med existentiell ångest och mörker med deckarinslag. Däremot kanske man inte ska läsa dem på kvällen om man vill somna gott och utan lite ångest men uppkrupen i soffan en mörk vinterkväll passar den alldeles utmärkt. Så jag rekommenderar den här boken absolut till både novellälskare och till de som inte läser så mycket noveller. För den här boken är helt klart värd sin tid.

Fler som recenserat: Vargnatts bokhylla

lördag 7 februari 2015

TADAAA!!

Nu ni! Då är jag tillbaka igen efter nästan två månaders uppehåll. Här har hunnits med en hel del och nu känner jag mig äntligen utvilad för att återgå till ett någorlunda normalt liv. Med lingonkarten såklart! Under den här tiden som jag varit borta har jag lärt mig att amning och läsning är lika med sant. Att nyfödd och argentinsk sommar är vidrigt och lika med luftkonditioneringsförkyldning. Har nämligen knappt varit ute på en månad för att lingonkartar inte klarar av så hög värme. Sen är de törstiga heeeela tiden. Amning och TV-serier är också lika med sant. Vi har snart plöjt hela Sons of Anarchy som jag älskar. Plus att det går faktiskt att ansöka till doktorandstjänst med bebis på en arm och skrivandes på datorn med den andra. Vill man så kan man. Så då går det att bokblogga också. Så nu har jag en hel del att ta igen för ligger efter med en massa recensioner. Vissa ligger jag extremt långt efter med så hoppas att ni är beredda på att bli lite rec.spammade nu ett tag framöver för jag är galet bloggskrivsugen. Äntligen!!
     Sen måste jag ju också ta tag i böckerna som mamma hade med sig till mig. En sådan otroligt fin bokhög.