tisdag 23 juli 2013

Kretsen av Maggie Stiefvater (En kortisrecension)

Tänk vad jag inte var sugen på att läsa den här boken. Enbart för att jag inte blev så förtjust i Maggie Stiefvaters tidigare bok Shiver som jag aldrig fastnade för. Att jag bestämde mig för att läsa den här boken skedde egentligen bara av en slump då jag befann mig i en liten läsvacka och vill ha någonting lättläst. Och man kan säga att det var tur att jag befanna mig i den här läsvackan för Kretsen, eller The Raven Boys som den heter på engelska fastnade jag rejält för.
     Boken handlar om Blue vars hela familj förutom hon är synska. Den enda kraft hon har är att förtydliga hennes familjs synskhet genom att vara i närheten. Blue är nämligen lite som ett batteri. Hon tillför energi till sin omgivning. Samtidigt som vi får lära känna Blue och hennes minst sagt underliga familj så får vi även lära känna the Raven boys. Det är fyra killar som går på ett internat i närheten och som har det underliga intresset att forska om en legend som ligger sovandes långt innen i skogen någonstans. Så möts Blue och killarnas vägar och deras jakt på det underliga och det mystiska fortsätter tillsammans.
     Detta är minst sagt en underlig bok. Jag fastar på första sidan och sträckläser den men samtidigt som jag känner att det är svårt att komma bokens gestalter inpå livet. Eller rättare sagt, jag förstår inte så mycket till att börja med. Fast det gör ingenting för jag tycker så mycket om den här boken ändå. Religionsvetaren inom tokmyser nämligen i jakt på legender, spöken, mystiska väsen och i jakten på energilinjer. Jag köper det rakt av. Så jag kommer absolut läsa fortsättningen som kommer ut nu i höst. Helst med en gång.

Fler som läst och gillar är: Elisabeth, Skuggornas Bibliotek, Vargnatts Bokhylla och Oanade Sidor.

8 kommentarer:

  1. Jag hade också svårt att hålla isär karaktärerna när jag läste denna. Till sist bara läste jag och försökte att inte lägga så stor vikt vid det, tänkte att det kommer väl med tiden.. och det gjorde det ju.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja med. Speciellt Blues familj var svår att hålla isär men det gjorde inte så mycket. Det löste sig ju som sagt :)

      Radera
  2. Precis som du har jag inte varit sugen på att läsa Raven Boys, även om jag hade hört sägas att den skulle vara bra. När den kom på svenska blev det äntligen av att jag läste, och då visade den sig ju verkligen vara riktigt bra. Kommer definitivt att kasta mig över del två när den kommer på engelska, inte vänta på något översättning! :) Fast det är klart, ibland kommer de ju på svenska nästan på en gång nu för tiden. Nåväl, det är nog bra att läsa på originalspråk i alla fall...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa visst var de supersnabba på att översätta denna! Hann faktiskt inte ens märka att den kommit ut innan den fanns på svenska. Fantastiskt! Det är så härligt också att få en sådan fin läsöverraskning. Jag funderar fortfarande på boken såhär i efterhand så misstänker att jag kommer slänga mig över fortsättningen när den kommer ut.

      Radera
  3. jag hade också en lässvacka. och det här var dne perfekta medicinen! boken var inte perfekt på något sätt men den var välgörande och ROLIG! och ibland tycker jag att det är så jävla få böcker som är just roliga. det ska liksom vara så svårt och tungt. och bara att någon skriver om Owain nuförtin:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men eller hur! Det var en av de saker som jag gillade så med boken att den hade sina fel och brister men var så otroligt underhållande samtidigt. Nästan som om Stiefvater bara har lustskrivit den och totalt struntat i om boken blir bra eller inte. För den är rörig och lite knasig och helt fantastiskt underhållande. Och så galet roligt ämne! Föll pladask :D

      Radera
  4. Jag är lite nyfiken på den här Stiefvater som så många skriver om. Får nog se vad jag kan göra där...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja något kan du kanske göra åt saken. Tror att du kommer gilla den. Den är lite som gubben i lådan som bara ploppar upp och överraskar en :D

      Radera