onsdag 15 maj 2013

Vill man så går det!

Med allt tegelstenspratande i dagarna så lade jag faktiskt Barbara Vine åt sidan för den gigantiska tegelstenen av dem alla, Stephen Kings IT för att jag blev så sugen på att börja läsa den nu. Fast då tänkte jag inte på att bokskrället är gigantisk och väger typ tjugotvå kilo minst. (Nä jag tror inte att jag överdriver för den är faktiskt jättetung!) Så med in i rusningstrafiken skulle den och som tur är var inte tunnelbanan idag så galet full av människor som den brukar vara så jag satt ner och kunde läsa och bläddra i den utan alldeles för stora och allvarliga handledsskador. Och glad är jag nu för att jag påbörjade den för vilken början mina vänner, vilken fantastisk början... 

13 kommentarer:

  1. Jaaa, visst är inledningen fantastisk! Och hemsk. Och sorglig. Ska bli så spännande att följa din läsning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Älskar boken redan och har inte kommit långt alls :D Kommer absolut rapportera <3

      Radera
  2. En fantastisk bok du har framför dig. Min Det är uppdelad i två delar så den var mer hanterbar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är ju mycket mer hanterbart. Min är galet tjock men den är så fantasatisk att det inte gör något :D

      Radera
  3. En av mina favoriter, jag gillar filmen också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer inte ihåg filmen mer än att den var jätteläskig men ska absolut se den efter att jag har läst klart boken :D

      Radera
  4. Jag läste ut Det igår. Fantastisk bok!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh! Ser att du hunnit med att recensera den med. Ska in och kika lite (men bara lite) på din rec :P

      Radera
  5. Åh den är så bra! Jag ska läsa om den någon gång :). Lite avis på att du kan läsa den första gången! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har sparat på den ska du veta. På rätt tillfälle och på att modet skulle komma. Den är läskig den där clownen snåljåp :D

      Radera
  6. Är det nu jag ska komma ut och erkänna att jag inte heller har läst It ...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja! Måste erkänna att jag är lätt chockad dock, Calliope. Har du sett den traumatiserande TV-serien, då? :)

      /Ej Lingonhjärta men känner mig träffad ändå

      Radera
    2. Haha skönt att höra att jag inte är ensam! Men det är inte försent än...(hint, hint)

      Kommer bara ihåg hur jag var livrädd för TV-serien. Lite smått skadad tror jag allt att jag blev för har hatat clowner sedan dess. Ska som sagt se om den efter jag har läst ut denna.

      Radera