torsdag 4 augusti 2011

Att njuta av läsningen

En gång i tiden njöt jag faktisk av att läsa en bok. Jag njöt av orden, längden av boken och jag kunde ta tid på mig att läsa ut boken. Jag njuter fortfarande väldigt mycket av att läsa en bok. Annars skulle jag inte vara så beroende. Fast på ett helt annat sätt. För det är svårt att riktigt ta sig tid och ge all sin uppmärksamhet till en bok när man vet att man har hundrasjuttiofem fantastiska böcker som väntar på mig i bokhyllan. De står där och ropar till mig "Hallå! Men jag då? När ska du börja läsa mig?" 
     Boken som skriker högst är just nu A song of ice and fire som bara har 864 sidor. En annan är Jane Eyre på 560 sidor. Sist med då absolut inte minst är Borta med vinden som med sina 1048 sidor har stått och skrikit sig hes ganska länge nu. Som tur är har jag några korta böcker samt ljudböcker som jag kan varva dem med. För snart känner jag att det är dags att bita i det sura men ack så goda äpplet.

(Apropå att läsa tegelstenar som både Böcker x 3 och Fiktiviteter har skrivit inlägg om alldeles nyss.)

6 kommentarer:

  1. Åh, jag vill också läsa A song of ice and fire. Har inte vågat beställa den för jag är rädd att den också kommer stå och ropa efter uppmärksamhet och jag kommer få dåligt samvete. =)Ibland är det så där dumtbra med tegelstenar.

    SvaraRadera
  2. Ja, suck! Köpte hela boxen. Ångrar mig lite nu när de står där och kastar anklagande blickar på mig :)

    SvaraRadera
  3. Jag känner igen det där. För attinte tala om omläsningar. Jag längtar verkligen efter att få uppleva vissa böcker igen men det går ju inte när man har så mycket mer att upptäcka.
    Jag tror också att det här bokbloggandet är lite tjuven i dramat. Jag blir så triggad av att läs aoch berätta om mina upplevelser och av att läsa andras bloggar om hur mycket de läser. Och så får man hela tiden en massa boktips.

    SvaraRadera
  4. Alla tre böcker du nämner har jag velat läsa länge men aldrig orkat göra det. Mest för att de är så tjocka och det finns så mycket annat att läsa också. Men någon gång ska det bli av!

    SvaraRadera
  5. Själv läser jag en nätt liten historia av Torgny Lindgren: "Minnen". Lite drygt 200 sidor med vad som hittills är helt fantastiskt språk. Jag är rädd för att jag aldrig skulle komma igenom en så lång bok som du pratar om, inte just nu i alla fall.

    SvaraRadera
  6. Mikaela: Tror precis som du att bokbloggarna har något med det att göra. Hela hylla är full med böcker som jag blivit sugen på att läsa pga att andra bokbloggare älskat dem eller skrivit intressanta inlägg.
    Omläsningar har jag en del som jag vill göra också. Fast det får nog vänta...

    Anna: Visst är det jobbig med sådana böcker som man vill läsa men aldrig får tummen ut. Tror dock inte att jag klarat av att läsa tegenstenarna om det inte vore för att jag lyssnat på ljudböcker också :)

    K-L: Har aldrig läst Torgny Lindgren men alltid varit sugen. Ska genast kolla upp!
    Nej det är svårt med tegelstenarna. Fast det är helt klart värt att ta sig igenom dem när de är bra. (Kan dock tänka mig att med tre barn kan det nog vara svårare =))

    SvaraRadera