tisdag 14 juni 2011

Kursernas förbannelse

Jag tror att mitt absolut största problem är att jag vill göra allting som jag tycker är intressant på en och samma gång. Jag vill läsa alla böcker samtidigt, göra alla bra idéer samtidigt och främst läsa alla bra kurser samtidigt. Då helst samtidigt som jag ska jobba och plugga klart min mastersutbildning och skriva min bok. Sen ska man ju hinna med att vara social och umgås med sin sambo, göra vardagliga sysslor och hinna träna på det. Så nu sitter jag här och undrar hur i hela världen ni som har barn gör? Fast man kanske inte har samma lust att göra en massa andra saker än att vara med sitt barn då. Oavsett så har jag inte barn än och tycker då att jag kan klämma in en kurs till i år. En av mina studiekamrater (och även numera också fin vän), tipsade mig precis om kursen: På spaning efter existentiella rum; litteratur, kultur och religion på Uppsala Universitet. En kurs på halvtid och distans. Själv får jag lite andnöd när jag ser den här kursen. För är inte detta ett utmärkt ämne att sätta sina framtida sugna forskatänder i för en litteraturälskande religionsvetare, så säg?  

2 kommentarer:

  1. hahaha, det ar som at tlasa om sig sjalv! Jag vill vara superbra pa mitt jobb, kanonbloggare, skriva basta artiklarna, skriva pa nagra halvfardiga noveller,vara engagerad i en lokal NGO, debattera om roliga amnen, vara social med alla mina vanner (bade irl och online) och spendera massor av tid med min sambo....pa samma gang!

    Ibland ar det mycket dar som blir lite halvtrott.... men kul ar det! ;-)

    SvaraRadera
  2. Åh vad skönt att jag inte är ensam! Fast ibland blir man stressad också av att bara tänka på hur mycket man vill göra. Fast du har helt rätt, skoj är det =)

    SvaraRadera