måndag 30 maj 2011

Lästa böcker i maj

I början på maj försökte jag mig på något så modigt som en läsplanering för maj månad i Enligt O-anda. Enligt min planering skulle jag läsa Anne och Even Holt: Flimmer, Frances Hodgson Burnett: The Secret Garden, Elsie Johansson: Mosippan, Selma Lagerlöf: Kejsaren av Portugallien, Maria Gripe: Skuggan över stenbänken, Elin Wägner: Norrtullsligan,Maggie Stiefvater: Shiver och Maggie Stiefvater: Linger. Detta för att bara någon timme senare ändras till detta:

Säkra: Anne och Even Holt: Flimmer, Frances Hodgson Burnett: The Secret Garden, Selma Lagerlöf:, Kejsaren av Portugallien, Maria Gripe: Skuggan över stenbänken, Maggie Stiefvater: Shiver 
Osäkra: Maggie Stiefvater: Linger, Elsie Johansson: Mosippan, Elin Wägner: Norrtullsligan 
Bubblare: Amanda Hellberg Döden på en blek häst , Åsa Schwarz Och fjättra Lilith i kedjor, Koontz Darkfall      

Nu när maj snart är slut och resultatet är inne så ser att fröken Lingonhjärta klarade av att läsa tre av dessa böcker samt påbörja en som jag totalt sedan ratade. Sen var jag riktigt ambivalent i mitt läsval och kunde inte riktigt bestämma mig för vad jag skulle påbörja men har nu hittat rätt. Jag kan nu med säkerhet säga att jag inte ska göra någon läsplanering för juni månad. Det få räcka med att jag har en någon sånär sommarläsning planerad. 

Färdiglästa maj 2011:
Anne och Even Holt: Flimmer (recension är på väg)
Frances Hodgson Burnett: The Secret Garden
Mats Strandberg, Sara Bergman Elfgren: Cirkeln
Amanda Hellberg: Döden på en blek häst
Charlaine Harris: All Together Dead
Charlaine Harris: From Dead to Worse
Charlaine Harris: Dead and Gone
Charlaine Harris: Dead in the Family
(Sookie Stackhouse-serie recension skrevs även)

Påbörjade maj 2011:
Simone de Beauvoir: The Second Sex (nästan klar)
Maggies Stiefvater: Shiver (gav upp, för trist)
Deborah Harkness Alla själars natt (påbörjat men lagt åt sidan så länge)
Richelle Mead: Vampire Academy (påbörjat och älskar)
Charlaine Harris: Dead Reckoning (att jag älskar denna behöver jag väl knappast nämna)

Rödluvan: en filmrecension

En liten flicka med en röd kappa och korg. En snäll mormor som bor alldeles ensam mitt ute i skogen och en talande stor jättevarg. Rödluvan är en av de mest älskade och kända sagor i världen som innehåller en av världens mest äldsta och älskade mytologiska varelser i världen, nämligen varulven. Den talande vargen är nämligen en variation av en av de största rädslor vi människor har haft tillsammans med vampyren. Tror ni mig inte kan ni se SVT:s program Väsen här. Det var då heller inte förvånande att Hollywood bestämde sig för att göra en filmvariant av sagan och med regissören av Twilight: Catherine Hardwicke. Filmen har även en av mina favoritskådespelare, Gary Oldman och jag hade väntat länge på att få se den här filmen, för luktar det inte success?
        Gary Oldman när han tackade ja till filmen måste ha tänkt detsamma. För vad skulle egentligen kunna gå fel? Inte räknade han med att han själv var den enda skådespelaren som kunde agera. Inte kunde han ha räknat med att regissören bad honom att överagera och de andra att...ja, inte agera överhuvudtaget. Inte kunde han ha vetat att oavsett hur mycket pengar de lagt ner på filmen och hur snygg den stundvis är, att det även ibland syns att de är i en studio. Speciellt när de har någon slags byfest där byborna ska dansa sexigt med varandra och totalt misslyckas. Han kan bara inte ha vetat att regissören inte bara kan regissera, hon tar även en av väldens mest älskade sagor, spottar på den, för att sedan stampa på den, gräva ner den för att sedan bygga en toalett på med ett avlopp som går rakt ner i jorden. Han kan inte ha vetat att det här var någonting av det sämsta jag någonsin sett. För det går bara inte ihop för mig mig, hur en av världens mest skickliga skådespelare kunde gå med på att vara med i något så dåligt. Även om han ibland väljer lite udda roller. Inte var det ens roligt dåligt. Utan bara jobbigt dålig. Lite så där så man fick ont i magen. Ni kanske tycker att jag överreagerar? Men snälla se inte den här filmen för att ta reda på det. Låt minnet av den vackra sagan få vara kvar. Filmrecensioner är inte någonting som jag vanligtvis sysslar med men den här gången kunde jag inte låta bli. För jag vill bara gråta nu.  

söndag 29 maj 2011

Out of order

Har fått väldigt lite sömn inatt, (tidig morgon efter sen kväll med lite alkohol drabbar hårt efter trettio), så det kan hända att allt det där som jag har att skriva om i helgen som tidigare utlovats kan bli lite utdraget till i början på veckan. Så det blev bara en lördag i Charlaine Harris ära. Fast jag tänker: Äsch, det gör ingenting och stänger ner datorn för att sova lite eller läsa Vampire Academy som är helt fantastiskt bra och som fått tillbaka min läslust efter en ambivalent vecka. Vissa dagar ska man inte blogga. Bara läsa.


lördag 28 maj 2011

Sommardeckartips: The Harper Connelly Mysteries

The Harper Connelly Mysteries är en annan novellserie av Charlaine Harris på fyra delar. Den första boken släpptes 2005 och den sista 2009 och handlar om 24-åriga Harper Connelly som genom att bli träffad av blixten som 15:åring, kan se och höra döda. Främst se hur de dog. 
       Jag upptäckte att de här böckerna existerade igår men har nu läst en hel del recensioner, intervjuer och information om dem. Först låter det som om de är riktigt dåliga. Lite som TV-serien The Ghost Whisperer som är något av det sämsta jag sett på TV på länge. Fast ju mer information jag hittat ju mer känner jag för att läsa dem. Vad jag förstår så är det här riktig bra deckare fast med lite övernaturliga inslag.  
       Tillsammans med sin styvbror Tulliver reser Harper runt i landet och tar betalt för att kommunicera med döda om hur de dog. Förutom att det här ska vara en klassisk deckare så finns det ett antal moraliska dilemman (som jag brukar gilla) i de här böckerna. För det första tar de betalt för sina tjänster, verkar utnyttja människor lite grann för att överleva. Sedan ska det finnas en viss sexuell stämning mellan syskonen. Visserligen är de inte släkt via blodsband i och med att de är styvsyskon men slits ändå mellan syskonkänslor och sexuella känslor för varandra. Tydligen finns inte heller samma sorts humor i dessa böcker som i Sookie Stackhouse-serien men jag tror att det är bra. Själv tycker jag nämligen att humoristiska deckare kan bli lite fjantiga. En deckare är en deckare där koncentrationen bör ligga på själva plotten och tydligen ska Charlaine Harris göra detta väldigt bra. Böckerna har fått beröm för att vara välskrivna och intressanta och själv har jag nu lagt till fyra böcker till min sommar(vinter)-läsning.  
        Sen håller nu CBS att göra en TV-serie av böckerna med Ridley Scott och Tony Scott som producenter. De har båda gjort en hel del riktigt bra filmer och lyckats bra även med sina TV-serier. Fast jag är skeptisk. Därför ska jag skynda mig nu att läsa böckerna innan TV-serien kommer ut så att TV-.serien inte hinner döda min lust för att läsa böckerna.

Grave Sight:(October 2005)
Grave Surprise:(October 2006)
An Ice Cold Grave:(October 2007)
Grave Secret:(October 2009)

Det är inte bara jag som är Sookiebesatt

The Southern Vampire Mysteries (The Sookie Stackhouse Novels). En slutlig recension

The Southern Vampire Mysterie eller The Sookie Stackhouse Novels som novellserien även kallas har sålt i 20 miljoner exemplar. Charlaine Harris är inte världens mest sålda författare men en av de mest populära just nu. Det kanske inte är så konstigt då att Alan Ball bestämde sig tillsammans med HBO att skapa en TV:serie, inspirerad av novellserien.
      Harris ursprungliga romanidé var att skriva om en vanlig tjej som hade båda fötterna på jorden men som blev tillsammans med en vampyr. Hon frågade sig själv varför just denna alldeles normala unga kvinna skulle gå med på något så ovanligt som att börja träffa en vampyr och på så sätt växte sig Sookie Stackhouse fram ur hennes fantasi.
      Sookie Stackhouse är en helt vanlig servitris från Bon Temp, Louisiana som är en väldigt praktisk, enkel ung kvinna med klädstorlek 38/40 och blont naturligt hår. Sookie gillar framför allt att läsa, sola, städa, organisera och sitt kaffe. Sookie är inte direkt social utan umgås mest med sin bror Jason, sin chef Sam och sin bästa vän Tara. Hon är nämligen telepatisk och hör andras tankar konstant när hon befinner sig bland andra människor. Därför blir hon även blixtförälskad i vampyren Bill när hon för första gången träffar honom. Hon kan nämligen inte höra vad han tänker. Vampyrerna enligt novellen har två år tidigare gjort sig synliga för världen. Detta på grund av att japanerna framställt det syntetiska blodet True Blood.
         Tidigare har jag påstått att böckerna om Sookie Stackhouse har varit lite som att läsa Harlequinböcker på grund av allt tantsnusk. Nu när jag har läst nästan tio böcker av Sookie Stackhouse serien så måste jag ta tillbaka det utlåtandet. Inte för att böckerna inte är fulla med tantsnusk, för det är de, men för att en Harleguinbok ofta inte är så välskriven. Det är absolut inget fel på Harlequinböcker. Själv läser jag gärna en ibland när jag känner för det men ofta är historierna ganska enkla och som sagt inte direkt välskrivna. Charlaine Harris noveller om Sookie Stackhouse är allt annat än det. Böckerna är nämligen oerhört välskrivna och trovärdiga oavsett hur komplicerad historien blir. Även när Sookie sköter sina vardagssysslor, vilket händer väldigt ofta och ibland väldigt många sidor. Tråkigt blir det aldrig. Sookie kan rensa hur mycket ogräs som helst, städa huset, organisera vinden, handla mat, bråka med hantverkare utan att jag som läsare någonsin tröttnar. Och i vanliga fall brukar jag tröttna ganska snabbt på långt utdragna serienoveller.
        Sookie som karaktär lärde jag mig att älska ögonblickligen. Ibland kan jag bli förvånad hur snabbt hon kommer över vissa händelser i sitt liv men samtidigt är hon så pass logisk och rationell att hon blir trovärdig. Hon är även snabbtänkt och alldeles normal, förutom då den telepatiska aspekten. I en rent feministisk synvinkel så finns det en del att klaga på. Hon utgör sig alltid för att vara självständig men blir alltid beskyddad av stora starka övernaturliga män. Å andra sidan har alla Charlaine Harris karaktärer i Sookie Stackhouse novellerna sina svagheter, fel och brister. Även de manliga vilket innebär att Sookie också har fått rädda en del män. På så sätt så jämnar det ut sig, även om jag hade önskat att det hade funnits lite fler starka kvinnor i serien.
       Vampyr Bill är faktiskt för mig riktigt trist och platt i böckerna. Han har fått mycket större plats i TV serien, som för övrigt skiljer sig ganska mycket från böckerna. Utan Bill skulle det självklart inte finnas något triangeldrama men för mig kan han totalt kvitta. Vampyr Eric däremot är mycket intressantare. Liksom Sookie är det svårt att inte falla pladask för honom. I Charlaine Harris värld är vampyrerna känsliga och ibland väldigt humana även om de gärna dödar ibland.
         I jämförelse med andra vampyrböcker så tycker jag att dessa skiljer sig ganska rejält mot det som jag vanligtvis tänker på när jag tänker på vampyrböcker. Poängen med böckerna går inte ut på att suga blod och hugga huvudet av folk.  Det här är en kärlekshistoria, ett triangeldrama om en telepatisk ung kvinna och sina vampyrer. Däremellan kommer det även in en hel del varulvar, skinnvändare och för att inte spoila; en massa andra mytiska varelser.
        Det är mycket död och en del blod i böckerna men det är inte det som gör dessa böcker intressanta. För mig är det nämligen humorn. Det är väldigt sällan som jag skrattar högt åt en bok men de senaste månaderna har min sambo smått misstänkt att jag hållit på att bli galen på grund av höga utbristande skrattattacker.  Charlaine Harris har nämligen en sådan fantastisk men enkel och ibland väldigt torr humor. Jag kan nästan se författaren framför mig, sittandes med sitt kaffe på sitt kontor i en liten ort i Södern, skrivandes och konstant fnissandes åt sig själv.
       Det här är böcker som jag kommer läsa om, vårda och bära med mig. Charlaine Harris har lovat att det ska komma ut 13 böcker av serien. Jag sitter här nu med nummer elva framför mig och fasar över att det bara är två böcker kvar efter denna. Därför misstänker jag starkt att jag nu behöver ta och utforska hennes andra böcker. Sookie Stackhouse-serien lovar jag nu att lägga bakom mig och inte tjata om något mer. För nu är till och med jag lite trött på min Sookiebesatthet.

Dead Until Dark (2001)
Living Dead in Dallas (2002)
Club Dead (2003)
Dead to the World (2004)
Dead as a Doornail (2005)
Definitely Dead (2006)
All Together Dead (2007)
From Dead to Worse (2008)
Dead and Gone (2009)
Dead in the Family (2010)
Dead Reckoning (2011)

fredag 27 maj 2011

En helg i Charlaine Harris (Sookie Stackhouse-författarens) ära

Jag har tidigare argumenterat för att jag inte är en person som blir direkt beroende av saker och ting. (Förutom att då just läsa.) Däremot kan jag lugnt säga att jag när jag gillar någonting så kan jag bli besatt. Lite sådär galet besatt. Skillnaden på att vara besatt och att vara beroende är att jag har inga problem med att sluta vara besatt, om jag vill. Så nu när vi har tagit fasta på detta och klart gjort skillnaden så skulle jag vilja ägna helgens inlägg åt min nya besatthet och lite grann förälskelse: Charlaine Harris
         Som tidigare visat sig så älskar jag Sookie Stackhouse serien men jag har aldrig egentligen recenserat dem eller heller inte läst någonting annat av Charlaine Harris. Därför tänkte jag denna helg en gång för alla utforska Charlaine Harris som person, hennes litteratur och hennes romankaraktärer. Det finns nämligen en hel del att hämta här. Så bered er nu för en helg med mestadels övernaturliga väsen, en och annan vampyr, häxa och varulv men även en och annan helt normal deckare. 

Jag börjar lite smått här med att bjuda på en trettio sekunders kort intervju med Charlaine Harris när hon berättar om när True Blood ska börja filma. Inte direkt informativ men visar lite av Charlaine Harris sköna karaktär...

Varning för fredagsgnäll

Jaha, det är redan fredag. Klockan är nu tio minuter i åtta på morgonen och jag sitter uppkrupen i soffan under täcket, med kaffe och försöker vakna. Sitter även här och funderar på vad jag har åstadkommit under veckan på bokfronten och det ser inte då bra ut. Jag läste ut Cirkeln i början på veckan men sedan kom jag inte längre. Har lyssnat sporadiskt på Sookie Stackhouse, Dead in the family. Vill nämligen inte riktigt avsluta den för har då i så fall bara en bok kvar i serien. Jag påbörjade Shiver men inte gillat, påbörjat Förvriden av Frida Edman som verkar lovande men ändå inte riktigt vad jag kände för just nu, så lade den åt sidan. Behöver någonting lite lättare och mindre ångestladdat, vilket lett till att jag igår påbörjade Alla själars natt (fast på engelska) som är en tegelsten på cirka 700 sidor. Vet inte om 700 sidor häxa- och vampyrkärlek kan liva upp min lässvacka men kan ju alltid prova. Än så länge ser det ljust ut.
       Uppsatsskrivandet har även det gått trögt i veckan och bokskrivandet har jag inte ens tittat åt. Samt har en helvetesförkylning som aldrig vill ge med sig. Har även längtat hem till Sverige en hel del den här veckan. (Vill befinna mig ungefär där fotot är taget.) Det jag kan glädja mig åt är i alla fall att jag idag ska träffa min bröllopsklänningssömmerska som ska måtta mig på alla håll och kanter. Är väldigt glad över att jag hittat en sömmerska som kan sy upp klänningar som liknar klänningar av det här märket. Prinsessmaräng here I come!

Då så, nu var klagandet över och nu kan jag vända blad, vakna till med lite mer kaffe och se fram emot en helg då jag ska göra absolut ingenting förutom att läsa. Ha en trevlig fredag kära bokbloggarvänner!


       

torsdag 26 maj 2011

Nej, jag ger upp nu

Jag hade så stora förhoppningar för den här boken. Därför sparade jag den till ett bra tillfälle då det kändes helt rätt att läsa den. Kritiken för boken var över förväntan och förväntansfullt öppnade jag bokens första sidor för någon dag sedan. Fast nu har jag läst lite mer än hundra sidor av Maggies Stiefvater´s Shiver och ger upp. Jag kommer bara inte in i den här boken. Jag tycker att både Grace och Sam är tråkiga och det finns ingen riktig energi eller glöd emellan dem. Att Grace är den initiativtagande och starka i relationen gillar jag men historien är för mig inte trovärdig eller på något sätt realistisk. Med realistisk menar jag fiktionsrealistisk och inte verklighetsrealistisk och för mig är det någonting som är väldigt viktigt. Jag vill inte bara kunna tro på att en historia är sann, jag vill även kunna bli övertygad om att detta skulle kunna vara min verklighet. 
Men nej. Det här är så trist och platt att jag bestämt mig för att lägga den åt sidan och istället ägna mig åt Alla själars natt av Deborah Harkness, en bok som har fått både bra och dålig kritik men som jag har varit sugen på ett bra tag.
        Jag är lite ldesen över att jag och Shiver inte fungerade tillsammans. Kanske återkommer jag en annan gång då jag kanske är mer mottaglig men som det ser ut nu så kommer det i så fall dröja länge.

tisdag 24 maj 2011

Läser just nu...

...och det går förvånansvärt trögt faktiskt. Jag som annars brukar sluka böcker om hårförklädda djurmänniskor. Vet inte om det är för att jag kanske är i fel målgrupp eller för att jag har en hel hög med spännande böcker som ligger och väntar. Jag ger den femtio sidor till och om jag inte älskar den då så ger jag nog upp och ger mig på någonting annat läskigt istället.

Tematrio - Mina läsplaner

Hoppar på Lyrans Tematrio igen och denna vecka undrar hon om våra läsplaner och vilka böcker vi planerar att läsa.

Jag har alltid en massa läsplaner. Mitt problem är bara att prioritetsordningen alltid ändrar sig varje gång jag upptäcker någonting nytt. Sen är ju jag även en lustläsare så jag kan ändra mina planer från ena dagen till den andra.
       
För tillfället så (1) har jag en massa vampyrer på min lista.Har nämligen tänk ta mig igenom alla Anne Rice, Richelle Mead, Rachel Caine och hela Vampire Diaries-serien. Sookie Stackhouse-serien har jag bara en bok kvar av så den är jag nästan klar med. Man kan lugnt säga att jag har fått dille på vampyrer. Jag vet inte vad det är med de här blodsugande varelserna som är så fascinerande men jag bara älskar dem. Vi får se hur länge det håller i sig.

Sedan länge har jag haft (2) Selma Lagerlöfs alla böcker på min lista. Det är någonting med den sagotanten som jag bara älskar. Kanske är det det faktum att hon just är sagotant. 

En annan sagotant som jag har bestämt mig för att läsa är (3) Maria Gripes alla böcker. Förutom det faktum att hennes böcker är helt fantastiska, de existentiella frågorna i hennes böcker lockar mig. Lite som Astrid Lindgren så begränsar hon sig inte för frågor gällande döden. Skillnaden mellan Astrid och Maria är nog dock att Maria Gripe är otroligt mycket läskigare. Mig har hon skrämt skiten ur flera gånger nu. Nästa bok av hennes om ligger på min lista är den första ur skuggserien. Hela skuggserien verkar helt fantastiskt läskig. 

måndag 23 maj 2011

Veckans släktforskningsfynd

Ni kanske är helt ointresserade av det här men förra veckas skrivtorka gav mig en idé om att jag kunde börja med att lägga ett släktforskarfynd i veckan. Ofta kommer det nog bli foton men kanske också något annat kan ploppa upp. Om jag uttråkar er, får ni gärna säga till så slutar jag.

Jag tänkte i alla fall börja med det foto som gav mig min header till bloggen. Damen på detta foto är antingen min farmor eller hennes ena syster. Anledningen till att jag inte vet, är för att de är så otroligt lika varandra. Det lutar nog åt hennes syster...

Ni får gärna låna foton men i och med att de ligger mig så nära hjärtat, så fråga gärna först. 

En riktigt kort recension av Cirkeln

Med tanke på att min vardag, på grund av mina studier, är fylld av all världens hemskheter som massmord, krig, terrorism, tortyr och en massa andra brott mot mänskligheten så kanske det inte är så underligt att jag på min fritid älskar att läsa sådant som inte har med verkligheten att göra. Just nu är jag inne i en sådan djupdykning av övernaturliga saker att jag har lagt allting vad heter verklighet att göra åt sidan, inom litteraturen. Sen älskar jag att leka med tanken om att dessa övernaturliga saker kanske kan vara en del av någons verklighet. Att det är en del av vissa människors verklighet är jag däremot ganska säker på.
        För några år sedan var det nämligen en brasiliansk man som kom fram till mig och frågade om jag kunde vara lycklig med min olycksaliga ande hängande över mig. Mitt svar på den frågan var: VA? och undrade tyst för mig själv vilket dårhus han var utsläppt från. Det visade sig att han var någon slags magisk spåman av någon afrikansk gammal spåkonst som talade med andar. Han talade om för mig att jag hade en ledsen följeslagare med mig jämt och ständigt vars ledsna energi kunde smitta av sig ibland. En ande som har varit min följeslagare sedan jag var ganska ung. Mitt rationella jag har valt att inte tro på spåmannen men ibland när jag känt mig ledsen eller lite nere har det varit ganska skönt att kunna ha min följeslagare att bli lite irriterad på. Det kan vara skönt att ibland bestämma sig för att tro på magi, även om det bara är för en liten, liten stund.
          Därför är det lätt att tro på handlingen i Cirkeln. I den för mig allt för korta stund det tog att läsa boken, så fanns magi på riktigt. Cirkelns kraft fanns på riktigt och tjejerna fanns på riktigt. Sedan hjälper det att författarna Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har lyckats skapa sådana verkliga karaktärer. Vissa mindre sympatiska än andra. Jag älskade den här boken och kan knappt vänta tills nästa bok i serien kommer ut. Däremot har det tagit emot att skriva någon slags recension av boken, för det finns ingenting ni inte redan har sagt som jag kan säga. Det är väldigt sällan som jag tycker att riktigt tokhyllade böcker brukar vara värda sin höga stjärnstatus men i Cirkelns fall så tycker jag att författarna ska ta åt sig all fantastisk kritik de redan fått. För här finns verkligen ingenting att klaga på.

Titel: Cirkeln
Författare: Mats Strandberg, Sara Bergman Elfgren 
ISBN: 9789129676051
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsland: Sverige
SAB: uHc
Upplaga: 1
Antal sidor: 532
Kan köpas här och här samt lånas här.

söndag 22 maj 2011

Höstens skrivkurs

Hösten planer på arbetsfronten är lite ovissa i dagens läge men i fredags fick jag i alla fall bekräftat att jag kommer ta  en skrivkurs på deltid. För några månader skrev jag om den eminenta skrivkursen jag tog förra sommaren men nu är det alltså dags för kurs nummer två: Att skriva historiska romaner II på Linneuniversitetet. Jag ser så otroligt mycket fram emot att läsa den här kursen i och med att man får sitt eget skrivande kritiserat, ut-och-invänt och analyserat  Sen får man även läsa andras texter och blir på så vis inspirerad i sitt eget skrivande. Några av böckerna har jag redan införskaffat. Så peppad är jag.

fredag 20 maj 2011

Min fredag

Jag har faktiskt fått ganska mycket skrivet på min bok idag. Det händer inte så ofta med tanke på hur besvärligt det är med att researcha och hur besatt jag är att få historisk fakta och miljöbeskrivningsfakta helt rätt. Det kan ta mig en hel dag att ta reda på vilket håll solen går upp i förhållande till ett visst berg till exempel. Får min romangestalt solen i ögonen eller i nacken? På vilken sida om berget ligger sjön och på vilken sidan måste man ta sig upp om man kommer från ett visst håll och så vidare...
       Sen har jag skrivit en hel del adresser på bröllopsinbjudningarna samt sytt och klistrat en hel del karnevalutstyrsel till bröllopsfesten så att våra gäster kan leka lite brasiliansk karneval som är standard på ett argentinskt bröllop. Tack och lov då för att ljudböcker och Sookie Stackhouse finns. Det blir så mycket roligare att sy och klistra när man får lustfyllda övernaturliga varelser i öronen. Just nu lever, andas och sover jag med Sookie Stackhouse. Lite varulvsläsning blir det också på kvällarna med Maggie Stiefvaters Shiver som jag dök på två sekunder efter att jag avslutat Cirkeln. Att blanda Sookie med Shiver kan bli lite förvirrande ibland när jag inte vet vilken varulv i vilken bok som har gjort vad men jag antar att det är sådant som man får ta när man hetsläser. 
           Slutligen lyckades vi även här hemma reservera hotellet till vår bröllopsresa till Karibien. Det är långt kvar till att vi åker men har redan planerat att ta med mig och läsa Själens Osaliga Längtan av Audrey Niffenegger samt Relentless av Dean Koontz. Känner att det har varit en hyfsat effektiv dag ändå. Så effektiv att jag nog kan lägga mig i badet och läsa lite...

Bröllopskarnevalpryttlar under konstruktion

Att leva i Argentina - Ett ständigt moraliskt dilemma

Det finns två saker som jag brukar kalla Argentina; världens ände, för att det är världens ände samt landet bakochfram. Anledningen till att jag kallar det landet bakochfram är för att allting sker bakvänt i relation till Sverige. Först och främst befinner sig Argentina på andra sidan ekvatorn. Årstiderna är helt fel för mig, julkänslorna infinner sig alltid i juli när det är som kallast här och när det riktiga julen infinner sig i december är det 40 grader varmt. Sen finns det andra saker som inte fungerar som i Sverige. Saker och ting har sina speciella  regler som är svåra att undvika. Några exempel följer här:
        När jag kom till Argentina år 2007 bodde jag i en stad som heter Cordoba och är Argentinas näst största stad. En kväll följde jag med några vänner till videobutiken för att hyra en film. Som tur är använder de sig gärna av undertexter här och inte dubbning vilket innebär att jag från början här, (med tanke på att jag då inte pratade spanska), kunde gå på bio, hyra film och titta på TV utan några problem. När vi väl befann oss i videobutiken kunde vi inte bestämma oss och frågade tillslut videobutiksbiträdet om han hade en ganska ny film som skulle befinna sig på marknaden. Varav han svarade: "Nej, den har jag inte hunnit ladda ner än". Det visade sig att alla filmerna i butiken var olagligt nerladdade och brända. Man kanske skulle kunna tänka sig att detta var för att vi befann oss i en mindre stad, men icke sa nicke. Nästan alla video-uthyrningsbutiker fungerar på samma sätt. Anledning: ju billigare priser, ju fler kunder. Att hyra film i Argentina är annars väldigt dyrt. 
           Skolan och universiteten är gratis här i Argentina. Vilket är fantastiskt bra med tanke på att cirka 50 procent av alla barn föds in i fattigdom. Alla får på så vis en chans att studera på ett eller annat vis. Problemet är bara att studentlitteraturen är dyr. Närmare jättedyr. Fast argentinarna som har lösningar på allt har då löst detta problem på ett sätt som liknar videobutikerna. Bredvid varje skola och varje universitet finns därför kopieringsbutiker. Vid början av varje termin går lärare och professorer dit, lämnar in sin litteratur och skickar därefter dit sina studenter som köper en kopierad kopia av boken för en bråkdel av det originella priset. På så vis har nästan alla råd med studentlitteraturen. Här kan jag även berätta att de flesta professorer arbetar faktiskt gratis på kvällarna som professorer och har andra jobb på dagarna, annars finns det ingen möjlighet för dem att utöva sitt yrke. Universiteten har inga pengar till löner. 
          Nu kanske ni undrar om inte detta är olagligt. Och ni kanske även undrar hur de moraliskt kan rättfärdiga detta? Jovisst, att bränna filmer och hyra ut dem samt att kopiera böcker är naturligtvis olagligt men nöden har oftast ingen lag. Har man inga pengar så löser man saker och ting på annat sätt. Att vissa saker är olagliga ser man ofta mellan fingrarna med, bara det är billigt. Vad som anses vara rätt och fel ifrågasätts inte alltid. I Argentina handlar det alltid om överlevnad. Kriminaliteten växer tillsammans med fattigdomen och ju fattigare människor blir ju mer desperata blir de. Att komma till Argentina som turist ett tag är fantastiskt men att bo här kan vara ganska tufft. Man är inte argentinare förrän man har blivit rånad till exempel. Jag har Argentinska vänner som blivit rånade i hemmen, i bilarna, på gatan, i hissen, på jobbet och så vidare och så vidare. När man växer upp i ett land som Argentina så har man helt enkelt inte tid med så banala saker som att fundera på vad som är moraliskt rätt och fel i många situationer, man vill överleva. I Sverige är regler och lagar till för att följas, här misstänker jag att de är till för att enbart brytas.
           Men som svensk, som har haft den lyxen att växa upp i ett land där vi daglien kan fundera på vad som är rätt och fel, kan man här hamna i en del moraliska dilemman. Igår när jag var på väg till Starbucks för att skriva så sprang jag förbi en liten gatuförsäljare som även han sålde brända videofilmer vid ett övergångsställe. När jag stod där och väntade på grön gubbe så sneglade jag lite på filmerna och upptäcker en bränd cd där det stod: 742 engelska epubböcker. Självklart kunde jag inte låta bli att fråga vad den kostade och han svarade: 5 pesos, vilket är ungefär 8 svenska kronor. 
            Nu köpte jag den inte. Inte bara skulle jag nog må lite dåligt av att vara medtjuv till så många böcker, jag vet inte ens om jag vill äga 742 olästa böcker. Tänk vilken lässtress jag skulle få. Fast samtidigt sitter det nu en liten omoralisk djävul på min axel och viskar hest i mitt öra: "Tänk, han kanske står där borta vid övergångsstället idag igen. Du, kanske ska ta dig en liten titt? Att titta skadar ju aldrig. Bara en liten, liten titt..."

AAARGH!!!
              
             

torsdag 19 maj 2011

Strömmen gick...

och läsplattan är fullladdad.

WOHOOO!!!

Vågar vägra bokbytardag och funderar istället på läshets

Nja, det är väl inte riktigt så att jag egentligen vågar vägra bokbytardagen. Mer så att jag inte har någon att byta bok med. Känner inte så många som gillar att läsa här plus att jag inte har något kontor som jag kan gå till så det blir inget bokbytande för mig.
        Istället funderar jag på det här med läshets. Den senaste tiden har jag nämligen hetsläst som en galning. Har haft så mycket böcker som jag verkligen velat läsa att jag har läst så fort jag bara kan för att påbörja nästa bok. Även om jag älskar böckerna som jag läst så känns det som om jag inte riktigt har hunnit att njuta av dem. Har mer haft en känsla av att om jag inte läser så dör jag. På ungefär en och en halv vecka har jag nämligen klarat av fyra och en halv bok. Så nu undrar jag om läshets kan jämföras med andra typer av beroenden så som rökning, kaffeberoenden och sockerberoenden? Jag har nämligen aldrig varit en person som fastnat i beroenden. Har feströkt till exempel från och till under 15 år av mitt liv, ibland mycket och ibland ingenting. När jag bestämde mig för att sluta för över fem år sedan så lade jag bara av från ena dagen till den andra och har aldrig saknat det. Jag dricker även en hel del kaffe men saknar det inte heller när jag behöver vara utan det. Läsning däremot blir jag ledsen av när jag inte får tillgång till. Känner saknad och blir även på riktigt, riktigt dåligt humör. När jag diskuterade det här med en nära vän så sa hon att de känslorna som jag beskriver när jag inte får läsa mycket, kände hon när hon slutade röka. Man blir som ett litet argt monster. 
         Nu är det ju inte dåligt för kroppen att läsa som alla de flesta andra beroenden är (tvärtom är det bra för de flesta att läsa) men jag misstänker att känslan är detsamma. Jag tänker på boken som jag läser hela tiden, tänker på nästa bok som jag har väntandes efteråt, pausar inte emellan böckerna för att ta mig en funderare utan kör bara på. Så nu undrar jag: är det bara jag som känner det här och är det här helt normalt egentligen?

onsdag 18 maj 2011

Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson

Jag är född och uppvuxen på landet. Utanför en liten håla med ungefär tretusen invånare så jag vet precis vad det menas med landbygdsångest. Efter att jag fyllt femton år brukade jag på kvällarna åka moppe hem till mina vänner. Ibland tog vi oss in till den lilla orten för att ströga runt på mopparna, smygröka och spionera lite på den där killen som någon av oss var lite extra intresserad av just då. Ibland åkte vi bara hem till varandra för att titta på skräckfilm ihoptryckta under en filt, för att sedan åka hem på moppen under natten genom skogen, totalt livrädd för att Jason från Fredagen den 13:e skulle hoppa ut framför mig med hockeymask och motorsåg. 
        Jag minns hur jag satt framför TV en mörk vinterkväll ensam hemma, tittandes på Twin Peaks. Hur vårt gamla trähus knakade och suckade i vinterkylan och hur jag efter kvällens avsnitt var tvungen att gå ut i kylan och mörkret för att gå på toaletten På grund av att vinterkylan återigen fryst igen toalettavloppet. Jag minns känslan av obehag och olust och jag fantiserade om hur det skulle hoppa fram monster bakom garageknuten när jag passerade. En känsla som fick mig att vilja springa in i värmen så fort som möjligt och lämna det otäcka bakom mig. Den känslan uppkommer numera bara när jag befinner mig tillbaka på landet, lämnad ensam hemma i mitt barndomshem. Inte någon annanstans. Förrän nu.
          Den enögda kaninen av Christoffer Carlsson är för mig en resa tillbaka till just exakt det i min barndom. När jag läste boken fick jag gång på gång påminna mig själv att detta inte är en bok inom genren skräck. Jag förväntade mig nämligen konstant att det skulle hoppa fram ett monster eller en konstig varelse när som helst under läsningen. Det här är även en bok med ett långsamt tempo, med ett språk som är totalt träffsäkert och som får läsaren att balansera mellan dröm och verklighet.
            Huvudpersonen, David Flygare reser hem till sin gamla hemort Dalen för att spendera sommaren med sin bästa vän, Lukas. Helt plötsligt befinner has sin indragen i en mardröm som är omöjlig att ta sig ur där ett visst ödehus spelar en central roll. Romangestalterna är mystiska, opålitliga och ibland synska?! Det här är en extremt välskriven bok och jag älskar den. Jag är även väldigt förtjust i de filosofiska detaljerna och de musikaliska referenserna. Christoffer Carlsson beskriver själv  boken som "Glesbygds Noir" och jag kan inte kan komma på något annat sätt att beskriva den på. Jag som personligen är lite småtrött på deckare för tillfället älskade varje minut och förlorade mig själv i det skärpta men härligt långsamma språket och tillät mig själv föras tillbaka till min landbygdsångest med glädje.

"Jag tänder en cigarett och röker den inomhus, och när jag andas ut det första blosset har viskningarna kommit tillbaka, det ordlösa vispandet av vad som måste vara röster. De verkar vara mer i mig än förra gången, mer inuti mitt eget huvud men ändå inte helt, och jag försöker skaka av mig dem eftersom de måste vara ett verk av min egen fantasi. Hur jag än försöker kan jag inte få dem att sluta och de blir mer och mer intensiva, kommer närmare och närmare och nu ryser jag, cigaretten glider ur min hand och jag är ganska säker på att jag kommer att bli galen om de inte slutar."


Boken är ett recensionsexemplar från förlaget: Piratförlaget.

Titel: Den enögda kaninen
Författare:Christoffer Carlsson
ISBN 9789164203564
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsdatum: 2011-05-18
Format: Inbunden
Finns att köpas: här och här


tisdag 17 maj 2011

En skräckis som jag väntar på

I september i år ska det komma ut en bok som jag är och har varit väldigt nyfiken på ett bra tag nu, nämligen Skuggvakt av Jonas Lejon. Skuggvakt ges ut på skräckisförlaget Morkersdottir som specialiserar sig på att ge ut just skräckisar. (På Morkersdottir är förresten även Boktokig ambassadör.) Den här boken ger sig in på ett område som jag har saknat i den svenska skräcklitteraturen och som vi skulle kunna bli riktigt bra på, vilket är tomtar och troll. Personligen tycker jag att det är dags att svenska skräckförfattare ger sig in på det här området mer, så väntar nu med spänning. 
            Vad jag inte tycker om är däremot omslaget. Gillar liksom inte när omslagen är så uppenbart skräckinspirerande. För mig blir det lite som en dålig B-skräckisfilm. Nu är jag i och för sig så nyfiken på boken att jag kan ha överseende med detta men titta bara: 

Omslaget är taget från Jonas Lejons hemsida.

Vill ni veta mer om boken kan man även hitta det på Jonas lejons hemsidan. 

Ett brev till epub

Kära Epub,

Jag skriver till dig för att jag har ett problem. När vi först träffades var jag ärligt talat lite tveksam till dig. Jag visste inte om vår relation skulle hålla i längden och om du kunde uppfylla alla mina behov som bokälskare. Att även ha Herr Läsplatta emellan oss som en slags förmedlare var även det någonting som jag var tveksam till. Efter ett tag blev jag dock lite förälskad i dig. Herr Läsplattas roll fungerade perfekt och idag har jag och Herr Läsplatta en fantastisk relation i och med att han även tillåter simultanförmågans kraft lysa sitt starka sken. Märk väl att kaffekoppen aldrig behövs ställas ned under läsningens gång. Din och min förälskelse har dock börjat tryta. Du är nämligen inte felfri. Visst hade jag kunnat förlåta några misstag här och där men i vissa fall känns det som om du totalt flippar ur. Jag pratar nämligen om din ibland splittrande personlighet där orden inte har någon mening. Eller då jag ibland får sakta ner min läsning för att tyda förfärliga särskrivningar. Detta är nämligen VAN SIN NIGT irriterande när det ibland sker i VAR JE mening. Du dödar inte bara känslan för boken utan även vår nyfunna vänskap. 
        Hade det inte varit så, kära Epub att min och Herr Läsplattas relation nu är så djup samt att jag faktiskt är lite beroende av dig, så hade jag nog övergett dig. Den dagen då Herr Läsplatta växer och blir stor kommer jag nog övergå till Fröken Pdf som tidigare nästan aldrig har svikit mig. Det vill säga om du inte skärper dig.

Med VÄN LIGA hälsningar,
Lingonhjärta    

måndag 16 maj 2011

Fler släktforskarfynd

Medan jag ändå är igång så kan jag lika bra visa två andra fina släktforskarfynd som gjorts på samma person. De här två filmerna hittade jag av en slump hos SVT Plays öppna arkiv. Min farmors syster började utbilda sin på Märthaskolan i Stockholm och stannade även kvar där och arbetade i hela sitt liv, (tror jag). Hon var hattmodist och vad jag förstår ganska välkänd. I vilket fall som helst så nämns hon här i dessa två filmer vid sitt namn: Fröken Röstberg och även då också samtidigt på bild. Jag kan stolt säga att jag äger en hel del av hennes hattar som är helt fantastiska. Se här också vilken fantastiskt fin tid det var. Jag fullkomligt älskar kläderna, hattarna och framför allt frisyrerna. Så snyggt, så snygg!



Att skriva strunt

Jag sitter här och försöker skriva ett inlägg. Istället har jag börjat på tre olika utan att veta hur jag ska avsluta dem. Jag sitter även och trycker på några recensioner som inte får publiceras än. Jag har börjat att skriva på om varför jag inte kan nischa min blogg men helt plötsligt har jag ingenting mer att säga förutom att jag inte gillar att begränsa mig själv och därav är det fysiskt och psykiskt omöjligt för mig att nischa mig, att hamna i ett fack och få en stämpel i pannan. Jag skulle vilja skriva lite om Cirkeln som jag besatthetsläser men känner att jag just nu inte kan säga så mycket mer än att jag totalt älskar den, även om jag föll för grupptrycket och läser den (vilket annars kan döda min egna läslust till hypade böcker). Besatthetsläser gör jag även Sookie Stackhouse, bok nummer åtta i serien men dem har jag redan skrivit om så många gånger förut så det vill jag inte skriva om nu. 
        Jag skulle så gärna vilja skriva någonting smart, någonting vettigt eller någonting som ni skrattar åt. Jag vill att ni ska titta in här och bli lite roade men framför allt vill jag nog höras lite i den virtuella bokbloggsvärlden, skrika: hej, hallå, här är jag. Allra helst vill jag inte just nu skriva någonting ovettigt och som inte har med litteratur eller några av mina andra intressen att göra. Inte heller vill jag skriva trams. Så jag får väl sitta här ett tag till och fundera. Eller också ger jag bara upp nu, häller upp ett glas vin och fortsätter läsa på en av böckerna  Kanske lika bra det. Eller också lägger jag upp en av mina mest inspirerande släktforskningsfoton som jag har i min ägo. Ett foto av min farmors syster i Stockholm i början på 1920-talet och som ofta ger mig all möjlig kreativ inspiration. Så gör jag.



söndag 15 maj 2011

Bokbloggsjerka

Veckans fråga i bokbloggsjerkan hos Annika tyckte jag var väldigt härligt och fått mig att tänka till rejält den här gången: Vilken/vilka fiktiv karaktär/er skulle du helst vilja träffa och vad skulle ni då hitta på?

Att bara välja ut en enda fiktiv karaktär är verkligen svårt. Det finns nämligen många som jag skulle vilja hänga med och lära mig ett och annat av. Sherlock Holmes för att lära mig lite om konsten att lösa mysterier, Harry Potter för att lära mig lite om magi eller Miss Marpel för att dricka lite engelske té, för att nämna några. Fast den som lotten föll på helt spontant och som jag spenderat en hel del tid med nu i vår är dock Sookie Stackhouse i Sookie Stackhouse serien. Inte för att hon är den klokaste eller egentligen den mest spännande fiktiva karaktär som jag läst om, utan för att hon är så förbannat rolig. Jag skulle inte alls ha någonting emot att hänga med henne, dricka gin och tonic och få höra om de mytologiska varelser som hon hänger med. Hon är även extremt snabbt i käften och har väldigt ofta fått mig att storskratta rakt ut i luften. Sen ska man heller inte döma ut Sookie Stackhouse vid första mötet, det är en karaktär som växer sig smygande på och som man efter ett tag inser är otroligt smart även om hon ofta inte tror det själv. Jag gillar starkt det där omedvetna intellektet som överraskar. Jag har tjatat en hel del om Sookie Stackhouse förut men jag kan ärligt talat inte låta bli, så härlig är hon.  

   

Med filten över mig i soffan...

...med varm choklad och med tre böcker spenderar jag min helg. Därför har jag inte varit så synlig här i helgen. Jag vet att jag i morgon har en del att ta igen i bokbloggsfären och en hel del kommentarer att svara på men just nu vill jag bara hänga med Sookie Stackhouse i bok nummer åtta: From dead to worse som jag började på i och med att jag inte klarade av att nummer sju i serien tog slut. Sookie Stackhouse serien är minst sagt beroendeframkallande. Jag spenderar även mycket tid med tjejerna i Cirkeln som fullt ut har förtrollat mig och lite tid med Simone de Beauvoir, fast jag borde tillägna henne mer tid i och med att hon ingår i mina studier. Så jag återkommer nog till kvällen, närmare natten för er. Hoppas att även ni får till en stunds läsning idag.

(Sen råkade jag skapa en en facebooksida i förrgår när jag egentligen bara ville kolla upp hur man gjorde. I vilket fall, nu finns den där men jag återkommer längre fram när jag fått igång den ordentligt. Erikas bokprat har redan hittat dit. Tack för det Erika!)

fredag 13 maj 2011

ESC totalt off topic

Sitter här nu och försöker kolla upp om jag kan streama Eurovision Song Contest 2011 imorgon. Är så otroligt sugen på att se det nu efter mer än fyra års paus från spektaklet. Jag förstår att Erik Saade är en stor favorit men jag vill nog mest se det för att mina barndomsfavoriter är med:







Tematrio - Utomämnes


Nu när blogger fungerar igen så tänkte att jag för en gång skull skulle ta mig själv i kragen och vara med på Lyrans tematrio som denna gång verkar gå utanför ämnet. Ett ypperligt tillfälle för att hänga på tycker jag.
Lyran uppmanar till denna vecka att: Berätta tre saker om er själva. Kanske har ni lust att prata om er familj, om era intressen eller om era arbeten. Välj fritt!
1
Bra mjukstart för mig tycker jag, så here we go:

1. Jag har två utbildningar. Den ena är religionsvetare med fokus på religion i fred och konflikt och den andra är frisör/stylist. Jag jobbade i nästan tio år som frisör och stylist och frilansade en hel del med foton inom mode, reklam, musikvideos, film och privata kunder. Jag har jobbat med en massa spännande människor och allt det här hade varit helt fantastiskt om det inte vore för en sak: jag gillar inte ytligheter. För även om jag älskar att vara kreativ och skapa så krävs det även att man som stylist gillar ytligheter, Det vill säga jag ska tycka att det är skoj att prata om vilka skor som är "inne" för tillfället Men sanningen är att jag egentligen bara vill säga: Skit i det du, vem fan bryr sig? Att tycka att det är helt oviktigt att prata mode och trender hela dagarna fungerar inte riktigt som stylist. Missförstå mig inte, jag älskar att shoppa och att hänga med i trender men inte att prata om det hela dagarna. Nä, BLÄ vad trist! Då finns det så mycket annat som jag tycker är viktigare. Mänskliga rättigheter, svält, bekämpa korruption, miljön; för att nämna några saker.

2. Mitt favoritställe i Stockholm efter att ha bott där i tio år är Kungliga Operan. En av mina bästa vänner brukade jobba där och jag brukade spendera mycket tid på Operans trånga bakre utrymmen bland personalen och bland scenerierna. Det finns bara ett ord för att beskriva Opernan i Stockholm: MAGI: Jag tycker att det finns något magiskt med att befinna sig på en sådan historisk plats där människor i århundranden har smugit omkring i samma trånga utrymmen och där så många otroligt duktiga musikaliska talanger har befunnit sig. Själv så lärde jag mig även genom att befinna mig där att älska opera. För mig fungerar opera ungefär som vin; i början smakar det lite beskt men om man ger det lite tid så kan man lära sig att älska det hejdlöst. 

3. Det här är lite pinsamt men jag älskar att sjunga karaoke. Det är någonting som är så frigörande med att gå upp på en scen och bara sjunga loss och totalt ignorera om man sjunger bra eller dåligt. Ibland kan det självklart vara ganska olidligt också men oftast så tycker jag att det bara är skoj. Speciellt att se de ansiktsuttryck på de som sjunger, för oftast ser det ut som om de håller på och gör det modigaste de har gjort i hela sitt liv. Härligt!   

Dumma blogger

Blogger har blivit tokigt här hos mig idag och inlägg har försvunnit. Som tur är så fungerar det ju att skicka inlägg från gmail om och när jag blir inläggs-desperat men skulle bara villa nämna att jag inte raderat inlägg med kommentarer som jag tänkt svara på idag. Kan inte ens logga in.

Det som är positivt är att jag kan spendera lite mer tid till att läsa idag. Inget ont som inte för något gott med sig.

UPPDATERING: Tji fick jag när jag trodde att inläggen kunde skrivas från gmail. Är rätt sur nu över att gårdagens inlägg försvunnit plus kommentarerna men skit samma.   

torsdag 12 maj 2011

Gårdagens strappatser

I går blev det knappt någon läsning av alls. Mestadels av dagen gick nämligen åt bröllopsplaneringen som inte är något av mina favoritsysslor. Det kanske låter konstigt att jag inte gillar det. Det tycker nämligen jag också men så är det. Jag vill bara att bröllopsdagen ska komma och allt ska vara klart så det roliga sätter igång. Oavsett denna önskan så måste ju bröllopsdagen planeras så igår var vi och kollade in salongen ordentligt för att planera vart allting ska ta plats. Vi har nämligen efter mycket jobb lyckats hyra ett palats (japp, ni läste rätt) som är ett av de finaste ställen som jag någonsin varit på. Problemet är bara att i och med att det är ett palats så kommer vi ha cocktail i den "runda" salen, middagen i "guldsalen", desserten i "matsalen" och dansen i den "runda" salen. Sen är traditionella Argentinska bröllop väldigt komplicerade. Allt sker på natten (22.00-06.00 typ), middagen sker i ultrarapid så att man ska hinna dansa så mycket som möjligt, karnivaltjofräs ska hinnas med (då har man konstiga saker på huvudet och dansar samba) samt desserttimmen ska hinnas med. Som för övrigt är min favorit. Då dukas nämligen upp ett gigantiskt bord med hundratals tårtor av alla dess slag (runt 04.00 tiden) och man äter tills man storknar. Lite sådär Marie Antoinette-aktigt. Ni kanske kan tänka er, planeringen till allt detta är inte direkt skoj. Sen är det inte så att vi har en massa pengar som vi kan strö omkring oss så jag sitter nu här hemma och gör cirka 200 jättehattar och maskeradmasker till karnevalen. Men som sagt, palatset får vi hyra billigt och överlycklig är jag för det. Tjuvfotade för övrigt i "matsalen" där desserten ska hållas. Lite suddigt blev det men lite kan man ju se.
        På grund av allt detta så har både jag och min sambo köpstopp. Men igår tjuvhandlade jag faktiskt en bok i smyg. Den var så billig att jag inte kunde låta bli plus att jag har aldrig läst någonting av denne författare tidigt så jag känner att det var ett legitimt köp. Eller? Anledningen till att det blev just denna bok av alla hans romaner var på grund av omslaget. Det gick liksom inte att inte köpa en bok som har en varg på omslaget. Är det någon som kanske har läst den och kan bekräfta mitt möjligtvis legitima köp kanske?


tisdag 10 maj 2011

Att recensera recensionsexemplar

Efter min nu första recension på ett recensionsexemplar så tycker jag att det är dags för mig att kommentera lite på hur jag ser på det här med recensions-ex. När jag startade min bokblogg för inte så länge sedan så hade jag absolut ingen som helst aning om att bokbloggar blir erbjudna recensions-ex. Visst hade jag sett att det stod "recensions-ex" på vissa recensioner men jag tänkte inte så mycket mer på det. Jag kunde aldrig tänka mig att förlagen kunde vara så givmilda till oss bokbloggare att de ger oss böcker bara så där. Men efter att ha tänk efter lite så förstod jag snabbt varför.
       Jag som befinner mig långbortitjottahejti kan inte som de flesta andra bara gå in på förlagens hemsidor och beställa hit ett exemplar. Det var någonting som jag insåg ganska snabbt. Samtidigt kunde jag inte bara ignorera det faktum att förlagen delar ut recensions-exemplar till oss bokbloggare. Jag kände helt ärligt att jag också ville vara med på ett hörn. Anledningen till det är för att jag bor så långt bort och oftast behöver vänta i evigheters evigheter innan jag kan läsa en nyutgiven svensk bok. Att be om recensionsexemplar ger mig både möjlighet att få läsa nya böcker i förtid men sedan också älskar jag verkligen att recensera böcker. Dock uppstår det dock två väsentliga frågor när det gäller att ta emot recensions-ex och när det gäller att recensera dem. Första frågan är självklart: Kan man tacka nej till recensionsexemplar? Och andra frågan är: Hur ska de recenseras?  
    Den första frågan har ju jag inte direkt några problem med. Jag har nämligen frågat om mina recensionsexemplar helt själv på grund av att jag har frågat om förlagen kan erbjuda mig recensionsexemplar i pdf-format. Detta innebär att jag har valt böckerna själv = Jag vill läsa de böcker som jag frågat efter.
        Gällande den andra frågan så är jag en väldigt ärlig person så att recensera en bok enbart för att göra förlagen glada är inte någonting som jag sysslar med. Däremot måste jag tillägga att jag är en allätare när det gäller litteratur och det ska mycket till för att jag verkligen ska ogilla en bok. Oftast hänger det på språket och på om författarens tilltro till läsaren. Brister det där så har jag svårt för att gilla en bok. Sen frågar jag ju om recensionsexemplaren helt själv, som redan påpekats. Vilket innebär att jag vill läsa dessa böcker för att de verkar spännande. Jag skulle aldrig i hela mitt liv fråga efter en bok som inte lockar mig. Då finns det så många andra böcker som jag kan ägna min tid åt istället.
         Jag kan även tillägga att alla förlag inte är så pigga på att skicka ut rec.ex. i pdf-format och heller inte så pigga på att svara på mejl. De som har varit/är väldigt givmilda och snabba på att svara på mejl är Piratförlaget och Ord Text Mening. Ord Text Mening skickade mig boken Vargsläkte till och med på självaste Långfredagen och förgyllde hela påsken.  
         Jag skriver nu inte det här inlägget för att öppna upp en ny diskussion om recensions-ex (självklart får ni diskutera det om ni vill) utan mer för att tala om hur jag ser på saken i fråga. Jag kan också tillägga att jag kommer tala om i mina recensioner om boken är ett rec.ex. eller inte samt även tagga den som rec.ex. Jag tycker personligen att det är ärligast för mig och mot förlagen att göra så, lika mycket som jag kommer vara ärlig i min recension om boken. Jag kommer även fortsätta be om recensions-ex när jag hittar en bok som jag är intresserad av men jag vill hellre inte drunkna i dem och inte känna press.

Då så, då var det sagt och då kan jag nu släppa det och gå vidare.

__________________________________________________________________________________________

Är det någon som vill läsa på om diskussioner som har pågått tidigare om recensionsexemplar i bokbloggsvärlden så kan ni titta in på dessa bloggar (har jag missat någon så ber jag om ursäkt):

Böcker med mera, Hyllan, Breakfast Book Club, Bokcirkus, Malin, enligt O, En full bokhylla är en rikedom,

         

Läskaos

Ni vet den där läsplaneringen inför maj månad som jag skrev om för någon vecka sedan och som sedan gick åt skogen...? Den är o totalkaos nu. Elib har nämligen uppdaterat sitt lånebibliotek med Cirkeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg och De ickesynliga av Fredrik Härén. Vilket har lett till att jag har drabbats av ett läsbegär. Tror ändå att jag kommer fortsätta med läsplaneringen varje månad. För på så sätt dokumenterar jag i alla fall de böcker som jag vill läsa. Någon ordning måste det ju vara i kaoset.

Ja just det. Sen läser jag ju två andra böcker som finns här i högerspalten för tillfället som inte ens var med på ett hörn i majs läsplanering. Ja, ja, så kan det gå.

Döden på en blek häst av Amanda Hellberg

Skräck i akademisk miljö med deckarinslag. Och så en och annan vålnad på det. Det kan inte bli så mycket bättre än så och upplagt för sträckläsning.
         Jag har i och för sig alltid varit intresserad av litteratur, eller egentligen av allt som har att göra med övernaturliga fenomen. Jag gillar det faktum att inte veta eller kunna bevisa om vissa människor går omkring oss och ser och upplever saker som vi andra varken ser eller upplever. Jag tycker om att vi väljer att tro på det som känns rätt för oss själva. Kanske inte så underligt att jag själv har valt en akademisk karriär inom religionsvetenskap egentligen. Jag väljer därför att tro på Amanda Hellbergs berättelse om Maja och hennes förmåga att se vålnader och varsel. Jag vill att det ska vara sant. Det är till och med så att jag nästan vill vara Maja. Se det hon ser och uppleva det hon upplever. Fastän både boken och det Maja upplever, (för att uttrycka mig snyggt), skrämmer skiten ur mig. 
              Att läsa den här boken var nästan som att befinna sig i en lång mardröm som aldrig ville ta slut. När den dock tog slut så ville jag ända ha mer. Amanda Hellberg har en förmåga att överraska läsaren med att från ena stunden gå från vardagligheter där gestalterna dricker té och pratar konst till att sedan befinna sig mitt inne i ett skräckscenario som endast gestalten Maja och läsaren upplever. Amanda Hellberg är en riktigt skicklig skräckförfattare och jag hade slängt mig över hennes debutroman Styggelsen om den hade funnits i e-bokformat så jag hade kunnat få tag i den. Nu får jag snällt vänta tills nästa gång jag kommer hem från Sverige. För vänta kan jag när man är en sådan skicklig författare som Amanda Hellberg.

__________________________________________________________________________________________

Vill du veta vad boken handlar om? Här och här kan du både läsa om det och köpa den.
Här kan du låna den till läsplattan som jag gjorde. 

Amanda Hellberg har även en blogg som jag tycker mycket om. 

Andra som läst, älskat och recenserat är: Boktoka, Breakfast Book Club, Bokomaten, En bokcirkel för alla, Bokhora, Bokbabbel och många fler.     


  • Författare: Amanda Hellberg
  • Förlag: 

    Forum

  • BandtypInbunden
  • Språk: Svenska 
  • Utgiven: 201101
  • Antal sidor: 314
  • Vikt i gram: 438
  • ISBN10:9137136364
  • ISBN13:9789137136363