onsdag 30 mars 2011

Sköna släktforskarfynd

När man släktforskar så kan man ibland hitta riktigt sköna grejer. Se bara det här (svårlästa) tidningsurklippet från Bollnäs Tidning från 1878 där journalisten/författaren väldigt poetiskt ger goda ekonomiska råd. Därefter hittar man under denna artikel en notis som beskriver hur handlaren Gabriel Röstberg (min farmors farfar) blivit bestulen på 150 enkronstycken ur sitt åkdon mitt på öppen gata. Hittade även ett urklipp om nymodigheten elektricitet. Nästa gång jag återkommer hoppas jag att jag kan vissa upp det.


Kvällsöverraskning

Det kändes lite som julafton igår när min sambo kom hem efter sin svenskakurs på Svenska Institutet här i Buenos Aires med en nylånad Selma Lagerlöf bok. Boken; Jerusalem: I Dalarne, var den enda Lagerlöf-bok som de hade i sin lilla bibliotekshylla på institutet men för mig passade det utmärkt på grund av att jag aldrig läst den. Min sambo, som är världens mest generösa och osjälviska människa samt som pluggar svenska på grund av; "Tänk om vi får barn i framtiden? Då måste jag ju förstå vad de säger", läser inga svenska böcker själv utan kom hem med boken enbart för min skull. Så nu ser jag fram i att få sätta tänderna i min favoritförfattare och sjunka in i Selmas magiska värld. Jag måste nog få skryta med att jag nog har världens bästa sambo.



Sen att det i själva verket gick till så här och att jag blev girig behöver ingen få reda på:

Jag: Men vänta här nu....om du har svenska filmer på Svenska Institutet så måste de väl ha böcker att låna ut också?

Sambo: Jo, de har en hel hylla full.

Jag: MEN!!! Varför har du inte sagt någonting???

Sambo: Jag kan låna hem någonting åt dig om du vill.

Jag: JAAA!!! Åh, då vill jag ha en bok som är skriven av en klassisk svensk författare. En riktig goding liksom. 

Sambo: Ok, men jag har ju ingen aning om vad en klassisk svensk författare är. Jag kan ju inte ens urskilja författarnamnen från titeln på bokpärmen.

Jag: Ok. En klassisk svensk författare är...

                                                                           Tystnad 

Jag: ...jag tror det blir bättre om du ringer mig när du befinner dig framför hyllan på institutet och läser upp alla namnen på bokryggarna istället. Jag menar, så jag kan låna den allra bästa de har.

Sambo: Suck.


måndag 28 mars 2011

Umberto Eco och hans bok om hur han skrev sin bok

Antar att jag inte är ensam om att älska Rosens Namn av Umberto Eco. Jag läste ut boken förra sommaren på, vad det kändes som, en halvtimma. Det tog säkert längre tid men snabbt gick det i alla fall med tanke på att jag knappt släppte den ifrån mig. Emellanåt kommer jag ihåg att jag kunde ledsna lite på Umbertos eviga miljöbeskrivningar men i och med att jag, som författaren själv, älskar historia så kunde jag ändå ta mig igenom de partierna ganska lätt. 
          Ungefär samtidigt gick jag en författarkurs på Linneuniversitetet och hade en annan av Umbertos böcker som kurslitteratur, nämligen Ps till Rosens namn. Ps till Rosens namn skrev Umberto Eco för att beskriva hur han skrev Rosens namn. Kanske låter som att det är lite kaka på kaka men jag älskade faktiskt även den. Den är underhållande och lättläst och fungerar som en helt fantastisk manual för de som skriver just historiska romaner. Vad jag älskade mest med just denna bok var hur Umberto beskriver hur han gjorde när skrev sina miljöbeskrivningar och sina dialoger. Hur han tog veckor på sig med att studera gamla kartor, beskrivningar och böcker för att kunna skriva en enda dialog. Hur han till exempel räknade ut hur lång en viss trappa varit i verkligheten för att kunna skriva en dialog som skulle vara samma tidslängd som det tagit i för de verkliga munkarna att gå upp för trappan. Lite excentriskt kanske men också ganska härligt, tycker jag. 
          Ps till Rosens namn är en bok som minskar min egna skrivstress som jag oftast drabbas av. Den lär mig att en bok kan få ta hur lång tid som helst på sig innan den blir klar. Jag behöver faktiskt inte skriva klart min bok nu utan den får ta den tid den tar. Sen måste jag tillägga att jag har lyckan (en gnutta ironi finns nog med här också), att inte ha ett förlag hängande över mitt huvud. Jag blir klar när jag känner mig klar helt enkelt. Så för att avsluta ett lite smått osammanhängande inlägg så är det en väldigt bra bok för de som skriver på en historisk roman. Lite svår att få tag på men bra att ha hemma i bokhyllan för att kunna läsas i när man känner behov.      

(Ps...)

Titel: Ps till Rosens Namn
ISBN: 9176082678
Författare: Umberto Eco
Översättning: Eva Alexanderson
Utgivningsdatum: 1985
Förlag: Bromberg
Sidantal: 86
Betyg: 4/5

lördag 26 mars 2011

Bokbloggsjerka

Även jag har hittat till Annikas bokbloggsjerka och tyckte att det verkade så trevligt att jag direkt hakade på.

Första frågan är:

Läser du bara en bok i taget eller har du flera på gång samtidigt? Vilka böcker läser du just nu?

Ujujuj, ja det är en bra fråga. I vanliga fall läser jag ungefär tre olika böcker. En facklitteratur, en skönlitteratur och en ljudbok som jag kan ha med mig på gymmet. Just nu skriver jag dock på mig E-uppsats och läser då väldigt många fler böcker och avhandlingar. Vilket har lett till lässtress här hemma. Jag vill läsa alla på en och samma gång nämligen. 
          Just nu läser jag i alla fall The First Deadly Sin av Lawrence Sanders. En helt fantastiskt bra deckare men som tyvärr har legat orörd på nattduksbordet ett tag. Jag ska läsa ut den men det kanske dröjer lite.
          I hörlurarna med på gymmet är, som jag tjatat om tidigare både här, här och här; Sookie Stackhouse böckerna. Just nu är jag inne på bok nummer sex: Definitely Dead och älskar den lika mycket som de andra.

Sen utan närmare presentation så listar jag här några böcker av den facklitteratur som jag läser just nu:

Bodies that matter: on the discursive limits of "sex" / Judith Butler
Just love: a framework for Christian sexual ethics / Margaret A. Farley
Introduction to Communication Studies / John Fiske
The transformation of intimacy / Anthony Giddens
Gender trouble, feminism and the subversion of identity / Judith Butler.

och många, många fler...

Den andra frågan i bokbloggsjerkan, som är en bonusfråga, är:

Hur kom du på ditt bloggnamn?

Mitt bloggnamn kommer faktiskt från den vackra TV serien: Den Goda Viljan som jag fick låna av mina fd grannar här i Buenos Aires; fina Johanna och hennes man. I den serien används Lingonhjärta som ett smeknamn och jag föll pladask. Lingonhjärta är även ett ord som jag planerar att använda i framtida och jättehemliga planer som jag inte riktigt kommer att avslöja än. Lingonhjärta är också ett ord som får mig att känna mig som hemma. När jag blundar och tänker Lingonhjärta så kan jag nästan känna doften av tallskog och Svenska landsbygden. Ett ord som får mig att känna mig som hemma helt enkelt.  

En irriterande bok och av en lika irriterande författare. Tankegång.

Jag sitter här och läser Silvermasken av Peter Englund och jag är så irriterad. Jag är så irriterad på boken att jag funderar på att ge upp fast jag bara har läst halva. Boken är egentligen inte dålig. Englund lyckas beskriva drottning Christina som den starka och självständiga person som hon verkade vara och hans historiska kunnighet är fenomenal. Peter Englund vet precis vad han skriver om. Problemet är dock att det finns ingenting i boken som beskriver Christinas situation som kvinna. Vilket borde vara enormt betydelsefull med tanke på att hos sägs vara uppfostrad som man och ständigt behandlad som en man. Efter närmare undersökningar och googlande efter recensioner på Silvermasken så märker jag att boken har fått lysande recensioner. Även det faktum att Englund inte har tagit upp det faktum att hon var kvinna i en mans förklädnad har fått beröm. På Englunds hemsida kan man nämligen läsa denna recension: 

"Silvermasken lyfter fram Kristina som en självständig och komplicerad personlighet bortom de vanliga trista spekulationerna om könstillhörighet och manlig påverkan. Det är bra gjort." Maria Bergom Larsson i Aftonbladet.

Självklart var jag tvungen att genast googla på denna Maria Bergom Larsson. Efter en titt på wikipedia upptäcker jag att hon är författare, filosofie doktor i litteraturvetenskap och litteratur recensent på Aftonbladet. Ja, ja, tänker jag. Inte kan väl alla kvinnor vara som jag och tycka att det är ytterst viktigt och intressant att belysa drottning Christinas roll som kvinna klädd i en maktposition som då enbart kunde bäras av män. Eller? Efter jag flyttade till Argentina så har könsrolls-skillnader, feminism och kvinno-objektifiering blivit så otroligt mycket viktigare för mig för att jag märkt helt plötsligt hur ojämställd världen faktiskt är. Sen att jag just studerar sexualetik för tillfället kanske inte hjälper. Så kanske är det jag som är känslig. Eller kanske är det min irritation på Peter Englund som person som gör mig extra känslig. Är det hans, enligt mig, osympatiska och akademiskt fisförnäma karaktär som får mig att irritera på att han inte tar upp just kvinnan Christina i hans bok? Visst, det finns kanske de som anser att det är viktigare och mer jämställt att Englund tar upp just personen Christina och inte kvinnan men var det inte så att det var praktiskt taget omöjligt för en kvinna på mitten av 1600-talet att ha en maktposition? I så fall måste just den positionen som hon hade påverkat henne och hennes beslut och självständighet oerhört mycket.
            Nej, jag tror jag tar och struntar i att läsa resten av boken. För vad har jag för nöje av att läsa någonting som irriterar mig? Jag tror jag läser Marie-Louise Rodéns bok: Drottning Christina: En biografi i stället. Det ser ut som hon täcker upp mer av det jag är intresserad av att läsa om när det gäller just drottning Christina. Fast för att överväga ett tillfälligt och uppenbart behov hos mig för tillfället så ska jag nog läsa en annan bok emellan och ta en paus från drottningen. Efter att ha, som de flesta andra, tittat på Babel i torsdags (ja, fredags för mig i och med att jag tittar på SVTplay) så blev jag så sugen att läsa Simone och jag av Åsa Moberg. För i den boken får jag två starka kvinnor i ett. Hurra för det, säger jag.


Titel: Silvermasken
ISBN: 9789100111205
Författare: Peter Englund
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgivningsdatum: 2006-02-10
Material: epub
Genre: Svensk skönlitteratur
Betyg: - (ej färdigläst)


torsdag 24 mars 2011

Falcones tävlingen

För er som inte har sett det så lottar den fina bokbloggen Det förskräckliga familjelivets härligheter ut tegelstensboken: Fatimas Hand av Ildefonso Falcones. Även om jag bor på andra sidan jorden så vill jag självklart också vara med att tävla. Vill du vara med? Gå då in och titta här.

onsdag 23 mars 2011

Googlekärlek

Jag har alltid tycket mycket om google. Jag använder det mesta av deras verktyg, så som Google Chrome, gmail, blogger, picasa, google documents och så vidare. Jag tycker så mycket om google att jag struntar i hur mycket de faktiskt  vet om mig, vad jag söker för information, vilka sidor jag surfar på och vad jag läser för böcker. Som master student i Sverige (där alla studier kräver konstant åtkomst till ny studielitteratur) men boende i Argentina så har jag även varit en stor fan av google books. För det är ofattbart vad dåligt det går att beställa böcker hit från Sverige. Jag har struntat i att man inte kan läsa alla sidor i böckerna i google books utan till och med lärt mig hur man kan komma runt det problemet oftast med olika datorer och webbläsare. Det har varit lite bökigt men det har fungerat som sista utväg. Fast nu har verkligen google gått långt utöver mina förväntningar. Jag började nästan gråta av lycka när jag för fem minuter sedan såg det här. Visseligen märkte jag när jag gick in här att det fungerar endast i USA än så länge men känner jag google rätt så fixar de det problemet inom ganska snar framtid. 
         Även om jag självklart föredrar riktiga böcker så har vi snart tillgång till typ tre miljoner böcker. Tänk er TRE MILJONER böcker. Och jag kommer få tillgång till nästan all forskningsmaterial som jag omöjligt kan få tag på annars eller behöver inte vänta tre månader för att få hit en bok. Och detta bara genom att trycka på en knapp. Nej. Jag känner nog att jag behöver fälla en lyckotår.

Uppdatering: Upptäckte nyss att det kommer finnas mer än tre miljoner böcker tillgängligt. Att det är tre miljoner böcker som finns tillgängligt gratis. Blir bara bättre och bättre det här. 

måndag 21 mars 2011

Maria Gripe på spanska - en ytterst sällsam historia

Jag har sedan några dagar tillbaka varit sugen på att läsa Agnes Cecilia av Maria Gripe. Ja, det var faktiskt sedan jag såg det här fantastiska inlägget av Vixxtoria som min Gripe-läslust slog till. Mest för att jag aldrig i hela mitt liv ens rört vid en Maria Gripe bok, skamligt nog. Jag vet inte varför. Det har bara inte blivit av. Så de senaste dagarna har jag letat som en galning på internet efter en elektronisk version av Agnes Cecilia och har till min förtvivlan insett att det inte existerar. Jag har svurit och muttrat över att jag var så illa tvungen att slå mig ner just här i Buenos Aires och inte någonstans i Europa där avståndet till härliga böcker från Sverige är och för mig då hade varit minimalt. Det är nämligen mer eller mindre omöjligt att beställa hit böcker från Sverige vilket har lett till att de flesta av mina böcker nu för tiden är elektroniska. (Suck!) På morgonen idag så gav jag till slut upp och nöjde mig med tanken på att jag får köpa med mig boken från Sverige nästa gång jag åker hem. 
           Så döm om min förvåning när jag i eftermiddag tar bussen hem ifrån centrum och bredvid mig sitter en ung tjej som läser just....japp; Agnes Cecilia. Visserligen översatt till spanska men ändå! Så nu efter lite ytterligare letade på internet har jag upptäckt att den finns här i Buenos Aires tillgänglig och översatt till spanska. Även om jag antagligen inte kommer köpa in den för att jag misstänker att jag borde läsa Gripe på originalspråk så blev jag ändå lite glad. För det är nu inte bara de svenska deckarförfattarna som har hittat hit, utan även sällsamma historier. Fantastiskt!   

söndag 20 mars 2011

När Miss Stackhouse tar över ens liv

Jag var på bröllop igår. Här i Argentina börjar bröllopsfirandet vanligtvis runt klockan tio på kvällen och pågår hela natten. På Argentinska bröllop finns heller vanligtvis inga spärrar. Då menar jag inte att de är fulla och springer omkring nakna men mer att alla deltagare firar allt vad de bara orkar. Alla, nämligen alla dansar till exempel. Oavsett ålder. Då är det ingen gammaldans vi pratar om utan salsa, reggaeton och all slags höft-vickar dans man kan tänka sig. Dessutom är det alltid öppen champagnebar, dessertbord som skulle kunna få vilken chokladälskare som helst att svimma av lycka och allmänt glädjerus. På Argentinska bröllop har man alltid garanterat väldigt, väldigt skoj.
        När man då helt plötsligt, mitt på dansgolvet kommer på sig själv att tänka på den senaste Sookie Stackhouse boken; "Dead as a Doornail" av Charlaine Harris blir man lätt förvånad. Eller kanske mer införstådd i att Charlaine Harris böcker påverkar mig mer än vad jag tidigare trott. Det kanske är tid nu att verkligen erkänna att jag älskar varje bok av Charlaine Harris serie Sookie Stackhouse. Det går liksom inte riktigt att låta bli. Sookie som huvudperson är lite irriterande, lite korkad, lite högdragen men ändå så irriterande ljuvlig. Sen har Charlaine Harris en förmåga att beskriva en översjö av övernaturliga varelser utan att det blir konstigt. I Sookie Stackhouse serien förklaras denna översjö med; "om det finns vampyren, varför skulle då inte alla övernaturliga varelser vi någonsin hört talas om finnas?", och Charlaine Harris lyckas med detta. Jag tycker också om Charlaine Harris fantasi och förmåga att inte tråka ut läsaren. Jag tycker fortfarande att Sookie Stackhouse serien passar in i tantsnuskfacket. Så det är väl dags att erkänna; jag är en tantsnusk-älskare.         

torsdag 17 mars 2011

Släktforskningsbok VS Skönlitterär bok

Att skapa en släktforskningsbok tycker jag tar precis lika lång tid som att skriva en historisk skönlitterär bok. Jag har nämligen hållit på med båda två under lika lång tid. I mitt fall så grundar sig min historiska skönlitterära bok på mina släktforskningsframgångar vilket då kan förklara varför det tar såpass lång tid att skapa dem men det är inte bara det som orsakar det långsamma arbetet. För mig är det nämligen all research som båda kräver. Allting tar otroligt lång tid. Till exempel att hitta hur man levde just på den tiden, hur omgivningarna såg ut, hur långt den ena släktingen/gestalten levde från en annan, hur de såg ut, hur de pratade och så vidare och så vidare. När det gäller skapandet av en släktforskningsbok så är det också svårt att hitta program som kan skapa en riktigt snygg bok. Själv har jag valt att jobba med två olika program, nämligen My Heritage och Jalbum. My Heritage är ett släktforskarprogram där du bygger ditt egna släktforskningsträd. Där kan du skapa allt från din egna Gedcom-fil till snygga familjeträd som du kan hänga på väggen. Genom att sedan använda word skapar jag sida för sida i min framtida släktforskningsbok. När det sedan är dags för att trycka boken, omvandlar jag allting till jpeg-bilder för att kunna skapa boken i Jalbum. Jo, jag kan lugnt säga att detta tar upp otroligt mycket tid och då har jag inte ens räknat in den tid det har tagit att släktforska fram cirka sju generationer av släktingar.
             När det gäller den historiska skönlitterära boken som jag skriver på och som också då bygger på all den släktforskning som jag gjort och fortfarande gör, skiljer sig den kreativa biten självklart från när man skapar en släktforskningsbok men researchmetoden är den samma. Min släktforskningsbok om min egna familj hoppas jag kan få klar till sommaren men när det gäller min egna historiska skönlitterära bok, ja den har jag inte ens förhoppningar om att få den klar under detta år. För i den måste jag även bygga upp den historia som jag själv tror/önskar/hoppas på pågick mellan dessa människor plus att någon gång måste ju någon av dem bli klar. Släktforskningen har ju absolut hjälp till med vissa detaljer men vad dessa personer tänkte, önskade och talade om är ju någonting som jag måste klura ut själv. Det som är det mest fantastiska med att skapa dessa två böcker samtidigt är att jag får möjlighet att i detalj fantisera om hur mina släktingar hade det. Både känslomässigt och miljömässigt. Samt ju större framgångar jag har i mina båda projekt, ju mer lär jag mig om mig själv. För oavsett hur lite vi kanske tror det, vårt ursprung påverkar oss så mycket mer än vi tror. Jag märker själv att ju mer jag lär mig om mina släktingar oavsett om det var släktingar som levde på 1500-talet eller på 1800-talet, ju bättre förstår jag mig själv, min närmsta familj, mina mor- och farföräldrar osv. 
              Så släktforskningsbok VS skönlitterär bok? Jag väljer båda.

tisdag 15 mars 2011

Who´s afraid of the big brilliant Woolf? (Mer än mig?)

För exakt en vecka sedan var det Alla Kvinnors Dag och en dag som jag firade genom att leta bra litteratur skrivna av kvinnor. Det slog mig då att jag på något vis har lite försökt undvika just denna typ av litteratur. En anledning kan vara att jag genom mina studier studerar litteratur som är riktigt mentalt betungande, det vill säga litteratur som ständigt visar på världsliga problem. Därför väljer jag ofta på min fritid skönlitteratur som är lättsammare och som får mig att för en stund leva mig in i en helt annan värld. Jag har nu kommit på att genom att välja att läsa enbart sådan litteratur så missar jag en hel del fantastiska böcker. Så nu har jag bestämt mig för att börja med att läsa Virginia Woolf som jag är helt övertygad om att jag kommer älska. Problemet är bara att jag inte vet vilken av hennes böcker som jag ska börja med. Tänk om jag börjar i "fel ända"? Ska de läsas i kronologisk ordning eller ska jag gå på magkänsla? Hon hann ju faktiskt skriva skrämmande många läsvärda böcker.




Novels
The Voyage Out (1915)
Night and Day (1919)
Jacob's Room (1922)
Mrs Dalloway (1925)
To the Lighthouse (1927)
Orlando (1928)
The Waves (1931)
The Years (1937)
Between the Acts (1941)

Short story collection
Monday or Tuesday (1921)
A Haunted House and Other Short Stories (1944)
Mrs Dalloway's Party (1973)
The Complete Shorter Fiction (1985)

Biographies
Orlando: A Biography (1928)
Flush: A Biography (1933)
Roger Fry: A Biography (1940])

Non-fiction books
Modern Fiction (1919)
The Common Reader (1925)
A Room of One's Own (1929)
On Being Ill (1930)
The London Scene (1931)
The Common Reader: Second Series (1932)
Three Guineas (1938)
The Death of the Moth and Other Essays (1942)
The Moment and Other Essays (1947)
The Captain's Death Bed And Other Essays (1950)
Granite and Rainbow (1958)
Books and Portraits (1978)
Women And Writing (1979)
Collected Essays (four volumes)

Drama
Freshwater: A Comedy (1923)
Autobiographical writings and diaries
A Writer’s Diary (1953)
Moments of Being (1976)
A Moment's Liberty: the shorter diary (1990)
The Diary of Virginia Woolf (five volumes) – Diary of Virginia Woolf from 1915 to 1941
Passionate Apprentice: The Early Journals, 1897–1909 (1990)
Travels With Virginia Woolf (1993) – Greek travel diary of Virginia Woolf, edited by Jan Morris
The Platform of Time: Memoirs of Family and Friends, Expanded Edition, edited by S. P. Rosenbaum (London, Hesperus, 2008)

Letters
Congenial Spirits: The Selected Letters (1993)
The Letters of Virginia Woolf 1888–1941 (six volumes, 1975–1980)
Paper Darts: The Illustrated Letters of Virginia Woolf (1991)

onsdag 9 mars 2011

Tre juveler

Med tanke på att jag bor så lång borta från Sverige, ja omvärlden i sig faktiskt när det gäller böcker, så infinner sig någon slags hysterisk lycka de gånger jag får tillgång till "riktiga" böcker med svensk översättning. Med riktiga böcker menar jag så klart skönlitteratur med omslag och inte e-böcker eller studielitteratur som jag nu för tiden oftast läser. Den här känslan av att hålla en riktig bok i handen med riktig text i blir närmare en himmelsk upplevelse. Så när jag härom dagen mötte upp min fantastiska granne här i Palermo, Buenos Aires; Johanna Broman på lite eftermiddagsvin och pga av att hon trist nog flyttar hem i dagarna, blev jag helt toklycklig när hon gav mig tre riktiga böcker i avskedspresent. De tre böckerna är: 

Själens Osaliga Längtan av Audrey Niffenegger
Alfa Hannen av Katarina Wennerstam
och
Ju fortare jag går, desto mindre är jag av Kjersti Annesdatter Skomsvold 

Jag vet inte riktigt vilken jag ska börja med men jag har lovat mig själv att inte börja läsa någon förrän min E-uppsats som jag jobbar på är klar, vilket antagligen kommer dröja ett tag. Fast jag har dem framför mig hela tiden, stryker ofta lätt en hand över omslagen, endast för att påminna mig om att de finns här. För finns det någonting bättre än olästa böcker som väntar på en? Nej, jag tror inte det. TACK fantastiska Johanna!

  

lördag 5 mars 2011

Recension av handboken för äktenskapsrädda


Titel: Committed (I nöd och lust)
ISBN: 9789100124656
Författare: Elizabeth Gilbert
Förlag: Albert Bonniers förlag
Sidantal: 303
Utgivningsdatum: 2010-06-18
Material: inbunden
Genre: Memoarer och biografier
Betyg: 3/5

Committed: a sceptic makes peace with marriage av Elizabeth Gilbert är för mig väldigt svårt att recensera. Anledningen till detta är för att jag stundom tyckte den var helt ointressant och stundom väldigt intressant. Att den var stundom ointressant för mig är för att jag själv är utbildad religionsvetare och redan är påläst i mycket av det som Gilbert berättar i boken. Speciellt då gällande äktenskapshistoria i olika kulturer. Dock är den här boken är inte alls en dålig bok. Tvärtom är den mycket välskriven och innehåller så mycket information om kärlek och äktenskap från så många infallsvinklar att det är imponerande hur Gilbert faktiskt läste in all denna information och genom förde alla dessa sociologiska studier på bara ett år. Att Gilbert har sociologiska och antropologiska intressen är det ingen tvekan om. Hon gillar att studera människor rätt och slätt. Annars kan man inte skriva en sådan här bok. Personligen gillade jag de filosofiska och de psykologiska delarna i boken om hur kärlek och förälskelse fungerar. Det var mycket här som jag kände igen mig i. Däremot kan jag inte säga att denna bok överhuvudtaget gav någon som helst AHA-upplevelse som jag kanske hade önskat. Fast Gilbert skänker ändå läsaren en stunds självreflektion och distans till sitt eget förhållande, syn på äktenskap, förhållande och sin partner. Boken är helt klart läsvärd och jag tror att de som inte har studerat samma sak som jag kan tycka att boken är väldigt intressant. 
          Även om Gilbert är könsneutral i sitt skrivande så tycker jag nog att boken vänder sig mest till kvinnor. Anledningen till att jag tycker det är för att hon tar tag i funderingar som historiskt sett generellt kvinnor har kämpat med. (Något som jag vågar påstå för att jag läser in mig på just detta för tillfället men inte vill tråka ut er med.) Gilbert beskriver i boken även hur den kristna kyrkan har påverkat synen på äktenskap och hur den har förändrats genom århundraden och den som är intresserad av att läsa mer om om varför vi har den syn på sex, kärlek och äktenskap som vi har idag rekommenderas att läsa The History of Sexuality av Michel Foucault. Absolut inte en skönlitterär bok (böcker; i och med att det är tre av dem) men ändå förbannat intressant. 
           Jag kan inte riktigt betygsätta den här boken för jag vet inte alls vart på skalan från ett till tio som jag kan tänka mig placera den. Utan det får räcka med att jag säger att den är läsvärd. En läsvärd bok, boken för äktenskapsrädda.       

tisdag 1 mars 2011

Handbok för äktenskapsrädda

Har suttit och läst lite bokbloggar de senaste dagarna och stött på en bok som jag totalt lyckats missa, nämligen Committed: a sceptic makes peace with marriage av Elizabeth Gilbert. Om jag inte har fel så så heter den I nöd och lust på svenska. Hennes tidigare bok Eat Love Pray var jag sådär förtjust i för att jag för det första redan kände att hennes historia för mig var passé och för det andra för att jag tycker att hon rabblar på för mycket. Ska jag vara helt ärlig så tror jag att jag inte ens läste klart boken utan tittade på filmen istället. 
       Fast hennes nyutkomna bok Committed tilltalar mig mer. Anledningen till detta är för att jag ska själv gifta mig i år och för att jag är en skeptiker till giftermål som princip. Missförstå mig inte nu. Jag älskar min blivande man över allt annat och ser otroligt mycket fram emot att få lagliga papper på att vi har förhoppning om att spendera hela livet tillsammans. Att faktiskt han vill spendera hela sitt liv med mig. Otroligt romantiskt. Plus att jag är inte rädd för förhållanden så jag vet att det är mest ordet giftermål som jag känner lite obehag för. Varför jag känner detta obehag har jag förstått detta år är garanterat för att jag är skilsmässobarn. Mysteriet är inte större än så. 
        Så jag har gett mig på denna bok nu, redan lite irriterad på hennes rabblande men med förhoppning att den kanske kan skänka mig några goda idéer eller dämpa min skeptims till ordet giftermål. Så jag återkommer om några dagar med mer fullständig recension.